Det är delar i den principöverenskommelse om framtidens pensioner som riksdagspartierna i den så kallade pensionsgruppen enats om.
För Socialdemokraterna är det viktigaste, enligt socialminister Annika Strandhäll (S), att uppgörelsen förbättrar för de sämst ställda pensionärerna.
– Vi förbättrar garantipensionen och höjer bostadstillägget. Dessutom ser vi till att kasta ut skurkarna ur pensionssystemet, säger Strandhäll.
Hon framhåller att den faktiska pensionsåldern redan i dag är 64,5 år med anledning av förslaget att höja åldern när man får ta ut pensionen till 64 år.
– Jag tycker att vi kommit väl fram. Får vår del handlar det om att ta ansvar för helheten.
Som väntat ska åldersgränsen för när man tidigast får ta ut allmän pension höjas stegvis. Från dagens 61 år till 62 år 2020, till 63 år 2023 och till 64 år 2026.
Höjningarna sker för att pensionssystemet inte ska urholkas när vi lever allt längre.
– Ska vi klara framtidens pensioner så behöver vi jobba lite längre, säger Kristdemokraternas ekonomisk politiske talesperson Jakob Forssmed.
Han tycker att den stegvisa höjningen av åldersgränsen är ”varsam”.
Den faktiska genomsnittliga pensionsåldern är i dag 64,5 år. Enligt Forssmed är tanken att den ska pressas upp motsvarande de regeländringar som nu ska införas.
Åldersgränsen för när garantipensioner tidigast får tas ut höjs från 65 år till 66 år. Framförallt Socialdemokraterna har varit oroade för att många inte ska orka jobba så länge. Därför införs en möjlighet att ta ut garantipension efter 44 år i yrkeslivet.
Partierna i pensionsgruppen, S, MP, M, C, L och KD, är också överens om att situationen för de fattigaste pensionärerna ska stärkas.
– Det har vi kämpat för i många år, säger Forssmed.
Överenskommelsen innebär att ett tilläggsbelopp införs för garantipensionen och att taket för bostadstillägget höjs. Hur mycket mer pengar det handlar om är oklart. En utredning ska lägga fram förslag i februari.
Viktigast för Centerpartiet har varit, enligt partiets företrädare Solveig Zander, att få en höjning av grundpensionen. Det ska ge kvinnor en pension att leva på.
– Man ska ha råd att leva som en vanlig människa, säger Zander.
Förstärkningen av garantipensionen och höjningen av bostadstillägget tror hon ska vara på plats 1 januari 2019.
Överenskommelsen innebär också att rätten att få arbeta kvar höjs från 67 år till 69 år. För Liberalerna har den förändringen varit viktig.
– Det finns läkare och lärare som behövs i välfärden som i dag pensionerar sig vid 67 mot sin vilja, säger L:s ekonomisk politiske talesperson Mats Persson.
Överenskommelsen innebär dock en viss anpassning till arbetsgivarnas kritik. Det ska gå snabbare att säga upp anställda över 67 om det finns saklig grund eller arbetsbrist.
– Det är ett sätt att underlätta för arbetsgivaren, men naturligtvis också stärka rätten att vara kvar på arbetsmarknaden, säger Persson.
Även premiepensionssystemet ska förändras. Större krav ska ställas på de fonder som deltar i systemet. Oseriösa aktörer ska rensas bort genom bättre kontroll av vilka fonder som ingår i systemet.
Tanken med pensionsöverenskommelsen är att pensionssystemet ska stärkas, men det innebär inte någon generell höjning av pensionsnivåerna. Än så länge finns det inte heller något förslag om att höja pensionsavgifterna.
Pensionerna kommer dock att bli högre för de som jobbar längre än vad de tidigare tänkt.
Enligt Liberalernas Mats Persson var just höjningen av åldersgränserna svårast att komma överens om.
– Det har suttit långt inne kring åldersfrågan, att få höjd pensionsålder. Det har varit en tuff fråga, säger han. (TT)