Kontanter används allt mindre. Mängden sedlar och mynt i cirkulation krymper också. Ändå har Riksbanken startat en stor process där gamla kontanter byts ut mot nytillverkade.
Vid halvårsskiftet pensioneras tre gamla sedlar. De har till stor del redan ersatts av nya som kom förra året. Bytet görs av säkerhetsskäl. De nya sedlarna har detaljer som är svårare att förfalska.
I höst kommer nästa omgång av nya kontanter. Två sedlar och tre mynt, bland dem enkronor och femkronor, får ny design. De gamla tas ur bruk nästa sommar.
– Mynten byts dels för att få bort nickel, som är ett stort besvär för allergiker. De nya mynten blir också mindre och lättare, så att transporter och hantering blir billigare och mer miljövänliga, säger Susanna Grufman, chef på Riksbankens enhet för kontantförsörjning.
Bunt väcker frågor
Gamla 20-, 50- och 1000-lappar går alltså inte att betala med i handeln efter den 30 juni. Men i två månader till kan de växlas in på bankkontor, i vissa fall även där man vanligen inte har kontanthantering.
Den som lägger upp en stor sedelbunt på bankdisken får dock räkna med frågor om var pengarna kommer ifrån. Det är bankens skyldighet, enligt ett EU-direktiv och lagen om penningtvätt. Ett kvitto eller liknande är bra att ha med sig.
– Men om banken känner sig trygg med att det är kundens sparade pengar, så sätter man ju in dem, säger Lena Barkman, informationschef på Bankföreningen.
Äldre blir påminda
En grupp som kanske oftare än andra har kontanter undanlagda är äldre personer. Pensionärernas organisationer har informerat och påmint medlemmarna om sedelbytet.
Ändå finns en oro, inte minst inför att växla in gamla sedlar på banken. Det går ju inte på alla bankkontor, så man kan bli tvungen att ta sig till ett kontor där man inte är känd av personalen.
– Man vill inte bli ifrågasatt så att det känns olustigt. Någon kan ju ha en hel del pengar med sig, säger Christina Tallberg, ordförande i PRO. (TT)