Linda och Annas bästa råd till styvföräldrar

Även om de vuxna är nyförälskade och hoppas att alla andra i styvfamiljen ska älska varandra lika mycket som de gör, kan det vara en fördel att ta det lite lugnt och vänta med att flytta ihop så att den nya partnern och styvbarnen hinner lära känna varandra först.

GÖR SAKER ENSAMMA. Styvfamiljen utsätts för speciella påfrestningar och för att orka i längden kan det vara extra viktigt att vårda den vuxna parrelationen. Passa på att göra saker på tu man hand när barnen är hos sin andra förälder eller hos kompisar.

SÖK HJÄLP.

Många styvföräldrar känner svartsjuka, avund och utanförskap i relation till sina styvbarn. Som vuxen bör man försöka ta ansvar för de här känslorna genom att exempelvis rådgöra med vänner eller söka hjälp hos en familjeterapeut. Risken är annars att de "svarta känslorna" ageras ut mot styvbarnet som kanske bemöts av iskyla eller ett omotiverat raserianfall.

eBÅDA HAR ANSVAR. Ofta förväntas styvföräldern, särskilt om han eller hon inte har egna barn, anpassa sig helt efter den nya familjens vanor och önskningar. När det blir problem uppfattas det också ofta som styvförälderns huvudansvar att lösa detta, men även hans eller hennes partner har ett stort ansvar för den nya familjens välmående.

eRID UT STORMEN. Efter några år brukar rollerna ha rotat sig och familjen går in i en mer harmonisk fas.

Att livet ofta blir tumultartat i en styvfamilj gör att man i många fall snabbt lär känna varandra på djupet, även om det många gånger kan kännas jobbigt.

Fungerar inte kommunikationen och pressen blir för stor, ta hjälp av en familjeterapeut.

eNYA BARN. Eventuella nya gemensamma barn för ofta familjen samman. Att styvbarnen blir syskon till de egna barnen gör att hela familjen knyts samman för livet.