Inga pengar till Brottsofferjouren

- Jag blir så förbannad när jag ser annonserna i tidningen, säger Maria Strandberg, projektanställd på jouren och visar upp en av dem - från Socialtjänsten i Piteå. Den publicerades i det senaste numret av "Brottsoffer" som ges ut av Brottsofferjourernas Riksförbund.

Hon berättar att hon en gång blev så arg så hon ringde upp Älvsbyns kommunalråd Bo Johansson. Efter samtalet gick kommunen med på att sponsra verksamheten med hälften av det begärda beloppet - 2 000 kronor per år. Detta med motiveringen att Piteå kunde betala andra halvan av de begärda 4 000 kronorna.

Men faktum är att Piteå kommun inte har gett Piteå-Älvsbyn s Brottsofferjour en enda krona under de senaste två åren, enligt kassören Ingvar Johansson.

Detta trots att kommunerna enligt Socialtjänstlagen ska erbjuda stöd och hjälp till brottsoffer.

- Men Piteå sopar det under mattan så länge det går, konstaterar Johansson.

Projektanställning

Piteå-Älvsbyns Brottsofferjour startade 1996, men först för cirka ett och ett halvt år sedan fick föreningen en lokal på Storgatan. Ett halvår senare projektanställdes Maria Strandberg, något som innebar ett rejält uppsving för verksamheten:

Maria Strandberg har nu sin arbetsplats på jouren och finns där flera vardagar i veckan. Mycket tack vare henne har ett stort nätverk bildats: Brottsofferjouren har i dag samarbete med bland andra polisen, socialtjänsten i Piteå kommun, kvinnojouren, Rädda Barnen, Skatteverket och kronofogdemyndigheten.

Med hjälp av EU-pengar som betalas ut av länsstyrelsen har Strandberg kunnat vara lönebidragsanställd under 2006.

Hon har under tiden samlat på sig kompetens genom en hel del olika utbildningar samt även arbetat som stödperson/vittnesstöd (Läs mer i faktarutan intill).

Men det EU-projekt som jouren sökt medel för under 2007 har man fått avslag på:

- Det finns två andra projekt också som vi ska titta på, men det ser mörkt ut, säger Maria Strandberg.

Försvinner Strandberg så återgår jouren till den anonyma tillvaro man haft tidigare:

- Det vore verkligen synd! Maria har lagt ner stort engagemang under sin tid här. Lärt känna
åklagare, poliser och knutit kontakter med myndigheter och organisationer. Hon är mycket mer insatt i frågorna än vad vi som jobbar ideellt är, menar Ingvar Johansson.

Vad händer om hon försvinner?

- Då får vi återgå till det vi hade innan. Att hjälpa till när vi kan och har möjlighet. Men jag och en annan medlem bor i Vistträsk och alla har sina vanliga jobb vid sidan av detta. Så det blir svårt.

Strandberg har i dag bland annat fullt upp med att föreläsa om den nya lagen mot mobbning som kom i april i år:

- Alla klasser i årskurs 1 på Strömbackaskolan har fått informationen och även en del klasser i årskurs 2 och 3. Förfrågningar har också kommit från flera högstadieskolor, men troligtvis har jag inte något jobb efter årsskiftet.

Som det ser ut nu får Brottsofferjouren bara 30 000 kronor i bidrag nästa år, i bidrag från Brottsoffermyndigheten:

- För att kunna behålla Maria skulle vi behöva minst 60 000 kronor till, men jag tycker faktiskt att kommunerna kunde vara med och betala med tanke på hur mycket arbete vi lägger ner varje år på att hjälpa dem, säger Ingvar Johansson.