Inga julklappspengar till fattiga barn

Uppskattningsvis finns det drygt 630 barn mellan 0 och 17 år i kommunerna Piteå, Älvsbyn, Arjeplog och Arvidsjaur som växer upp i familjer beroende av försörjningsstöd (socialbidrag). I Arvidsjaur handlar det om nästan vart tionde barn, detta enligt statistik från Rädda Barnen. Men ingen av kommunerna ger dessa familjer några extra pengar till julklappsinköp. En kartläggning som P4 Extra gjort visar att det i Norrbotten bara är Kiruna, Pajala, Överkalix och Övertorneå som ger bidraget. Generösast är Pajala och Övertorneå kommuner. I Pajala får alla barnfamiljer med försörjningsstöd 500 kronor per barn. I Övertorneå ges extrapengar till både julmat och julklappar (för upp till 400 kronor per barn beroende på ålder). <BrödFråga>Varför får familjer i Piteå med försörjningsstöd inga extra pengar till julklappar? </BrödFråga>- Frågan har aldrig varit uppe till diskussion förrän nu när media uppmärksammat detta. Men, nej, jag tycker det känns som "gammeldags fattigvård". Att här kommer "snälla kommunen" med bidrag till julklappar. Däremot så utgår vi alltid från barnperspektivet när vi gör våra bedömningar om försörjningsstödets storlek, säger Agnetha Eriksson, socialnämndens ordförande. <BrödFråga>Men kan inte tanken vara god, att ge extra pengar till julklappar till barnfamiljer som har det tufft ekonomiskt? </BrödFråga>- Nej, inte på det här sättet, inte att generellt ge en viss summa till alla barn i kommunen vars föräldrar har försörjningsstöd. Men sedan görs alltid en individuell bedömning, visst kanske det finns familjer som får den här hjälpen, men bedöms från fall till fall. Gun-Britt Johansson, enhetschef för all hantering av ekonomiskt bistånd i Piteå kommun, menar att tjänstemännen bara följer lagen och den riksnorm som regeringen satt (se faktarutan intill) när det gäller utbetalning av försörjningsstöd. - Men det är politikerna som fattar besluten, och bestämmer dom att vi ska ge extra pengar till julklappsinköp så gör vi det. Men jag kan tycka att i så fall borde detta ingå i riksnormen så att det blir likadant i alla kommuner. <BrödFråga>Tar många personer kontakt med er nu i december månad och ber om extra pengar till exempelvis julklappar eller julmat? </BrödFråga>- Jag tror inte det handlar om några massiva förfrågningar, utan kanske bara om någon enstaka som hör av sig. De flesta som kommer till oss är "fasta" och vet att det inte fungerar på det sättet. Däremot är det vanligare att folk hör av sig i januari och säger att dom har slut pengar eftersom dessa gått åt till julklappar istället. Pengar som egentligen skulle ha räckt till februari. <BrödFråga>Vad händer då? </BrödFråga>- Då gör vi en prövning och ser om dom har rätt att få ut mer pengar. Försörjningsstödet är behovsprövat och har egentligen inga fasta regler. Enligt Johansson ska försörjningsstödet endast vara en tillfällig lösning och målet är alltid att de som får ersättningen ska kunna försörja sig själva istället. <h3>"Man ska kunna klara sig"</h3>Utbetalningar sker aldrig löpande (som exempelvis bostadsbidrag) utan rätten till stödet prövas månad för månad och kan vara på olika belopp. - Men jag kan förstå, att går man hos oss under en lång tid finns inget ekonomiskt utrymme att lägga undan några pengar, säger Johansson. Hon menar att saken är komplicerad efter försörjningsstödet (som inte är skattepliktigt) samtidigt ska ligga i nivå med en "låg inkomst": - Man ska kunna klara sig, men försörjningsstödet kan inte ligga för högt heller. Det ska löna sig att arbeta.