Inklistrad mellan två varma barn vaknar jag. Gnuggar lite i ögonen, vaknar till på riktigt och får en liten rynka mellan ögonen. Ligger kvar en minut. En till. För varje minut blir rynkan tydligare. Tankarna börjar rulla i huvudet.
Den här stunden är en blandning av att starta upp dagen kombinerat med olika orosmoln som legat och gosat till sig under natten. För varje minut blir det lite värre och ligger jag kvar känner jag mig lätt deprimerad.
Därför har jag lärt mig att lösningen definitivt inte är att ligga kvar och dra mig. Förr störde det mig hur mycket som helst. Att jag inte kunde ligga kvar och må gott av det.
.
Egentligen mår jag som bäst när jag har en tydlig strategi för dagen, oavsett om jag är ledig eller ska jobba. Jag behöver helt enkelt tydlighet i min hjärna. Annars blir alternativen för många och oron och rynkan kommer som ett brev på posten.
Det kan dock räcka med att jag vet vad det ska lagas för middag eller vilken typ av intervaller jag är sugen på.
I sammanhanget brukar jag tänka på det här med mindfulness. Jag avundas de ”lärda” mindfulla människorna som lever i nuet och verkar vara lyckliga för det.
.
Men jag har mitt eget sätt att vara mindful på. Det tror jag du också har, om du bara tänker efter.
Annars är det lätt att vi lägger på oss ännu ett stressmoment. Att vi borde vara mer mindfulla, något vi borde göra, träna oss på – som vi kanske inte orkar eller hinner med.
Men ett moment till. Behöver vi verkligen det?
.
Jag jobbar med människor, livsstil och hälsa. Jag möter människor som inte är riktigt nöjda. Kanske inte tycker de räcker till. Jag hjälper dem gärna med att skaffa starka hjärtan, bygga stadig bålstabilitet – och jag lär dem att kroppen behöver mat för att kunna prestera.
Jag tycker också att det är intressant att komma fram till vad som är lagom för just en person. Både när det räcker och när det är dags att rycka upp sig och sluta gräva ner sig i tyck-synd-om-träsket.
.
För mig handlar en del av den balansen om att jag inte alls mår bra av att ligga kvar i sängen. Dels vill jag ha mat, det blir liksom ett grått tuggummi i hjärnbarken innan jag fått sätta mig med en rejält god frukost och kaffe, gärna helt ensam, vid frukostboret.
Men mest av allt den där känslan av att jag vill upp och sätta igång. Jag hatar att bara gå flera dagar och inte ha något som helst struktur.
.
Sedan kan det räcka med att bara dra iväg och träna sen är det bra och jag kan såsa resten av dagen. Det handlar inte om stress, utan om att jag har hittat mina viktiga komponenter för att jag ska funka optimalt för mig själv och för alla runt omkring.
Det hade jag dålig koll på för fem år sedan.
Så nu far jag upp ur sängen och drar igång direkt.
För sen … efter lite mat ... så kan jag sjunka ner i bingen en stund igen och filosofera. Träna mindfulness om ni så vill.
Bara för att jag vill.
.
Åse listar, 5 bästa just nu:
1. Jul på gång. Lyckades dra upp en hejdundrande stämning förra veckan. Musik, juleljus och glögg. Jajamän. Mysigt är det.
2. Att jag denna helg är på en träningshelg i ett vintervitt Ylläs. Skidor i tre dagar.
3. Att jag är i ett grymt flow. Bara ånga på där antar jag.
4. Att jag idag gör precis det jag vill och är min egen chef. DET är jättehärligt.
5. Matkasse. Mycket bra när matlagning inte är prioriterat under veckorna. Så smart affärsidé.