Minst 200 djur
Undersökningen, som utfördes under 2004, bygger på intervjuer med drygt 7 000 personer i Sverige, de flesta från Dalarna och Norrlandslänen.En klar majoritet, 85 procent, ställde sig då bakom det nuvarande nationella målet - beslutat av riksdagen 2001 - om en svensk vargstam på minst 200 djur.
Lokalt, i vissa län och kommuner, var stödet lägre. Men till och med i Dalarna, där vargmotståndet tycks vara som starkast, sade 68 procent att de stödjer målet.
Vill glesa ut vargarna
Ändå har politiker, både lokalt och på riksnivå, den senaste tiden gjort en rad utspel där de markerat att det är dags för en kursändring av politiken.Mest uppmärksammat blev kanske moderatledaren Fredrik Reinfeldts uttalanden i samband med ett besök i Värmland. Partiet har nu ett program där man vill att skyddsjakt ska kunna beslutas på lokal nivå och att vargar som angriper tamboskap och jakthundar ska få skjutas, även om angreppet sker utanför hägnade områden ute i skogen.
Centern och kristdemokraterna har lämnat liknande förslag. En gemensam nämnare i många av dessa är att man anser att koncentrationen av vargar inom vissa områden i Värmland, Dalarna och Närke blivit ett problem.
- Vi skulle gärna se att vargarna spreds ut mer. Nu är de koncentrerade på en liten del av Sveriges yta, säger Sven Gunnar Persson, riksdagsledamot för kristdemokraterna från Örebro län.
Lättare skjuta rovdjur
I praktiken innebär många av förslagen att de tre partierna delvis gått Jägareförbundet till mötes, även om ingen uttryckligen säger att antalet vargar bör minskas."Misstolkar opinionen"
Socialdemokraterna har också svängt och sagt sig vilja lyssna mer till vad lokalbefolkningen anser. Ett direkt resultat av detta är den nyligen genomförda förändringen av paragraf 28 i jaktlagstiftningen som innebär att det nu blir lättare att skjuta rovdjur som påträffas inom tamdjurshägn.Till och med folkpartiet, som annars brukar hålla fanan högt i naturskyddsfrågor, har börjat vackla och förefaller splittrat i vargfrågan. En som är kritisk till sådana tendenser är Staffan Werme, folkpartistiskt kommunalråd i Örebro, ett av varglänen:
- Det hela är mycket olyckligt. Många politiker har misstolkat opinionen och låtit sig duperas av en högljudd och opinionsmässigt skicklig minoritet. Det beror på att jägarlobbyn är väldigt stark i riksdagen, säger han.
Dilemma för partierna
Han är extra kritisk till tanken på att "sprida ut" vargarna glesare över landet och säger att detta är helt i linje med Jägareförbundets förslag som går ut på att det bara ska få finnas ett fåtal vargpar i varje län.- Alla som vet något om biologi vet att det inte går att tvinga fram ett sådant beteende hos vargarna. Det vore detsamma som att försöka utrota dem.
För samhällsforskarna är det uppkomna läget mycket intressant. Camilla Sandström, statsvetare vid Umeå universitet, har studerat partiernas hantering av rovdjursfrågan.
- Det här är ett dilemma för partierna. Man kan stöta bort potentiella väljare oavsett var man sätter ner foten, på grund av att opinionen är så polariserad i den här frågan, säger hon.
Lite oväntat
Hon spekulerar i att en orsak till de hårdare markeringarna kan vara att den interna partiopinionen ser annorlunda ut än den allmänna opinionen.- Fast egentligen är det lite oväntat att det blir en så omfattande debatt om det här ämnet, eftersom opinionen är så splittrad. Vanligtvis försöker partierna lyfta fram typiska höger-vänsterfrågor. Där vet man var man har sina väljare, säger hon.