Redan 1983 var han med om att göra den egna hemkommunen Övertorneå till Sveriges första ekokommun.
Sedan dess har allt fler börjat inse att dagens levnadssätt innebär rovdrift på jordens resurser och att vi lämpar över notan för slöseriet på kommande generationer. Robertsfors i Västerbotten är bara en i en allt längre rad av kommuner som vill bryta mönstret. Med Torbjörn Lahti som projektledare har Robertsfors med sina drygt 7 000 invånare redan börjat resan mot en hållbar utveckling.
I mål 2050
I november förra året antog kommunfullmäktige en detaljerad utvecklingsplan. Via mellanstationer 2010 och 2020 ska Västerbottenskommunen 2050 vara ett hållbart samhälle. All användning av fossila bränslen som olja och bensin ska ha upphört och energianvändningen minskat kraftigt.Dagens avloppssystem ska vara ersatt av ett annat system där urin och avföring kan återanvändas som gödsel inom jordbruket. Maten produceras lokalt i kommunen.
Så här långt har 800 vuxna i den lilla kommunen utbildats i frågorna och målet är att Robertsfors ska fungera som en mönsterkommun för andra.
- Modellen som vi byggt ska vara överförbar till vilken annan kommun som helst oavsett kultur och välfärdsnivå. Den ska lika gärna kunna användas i Afrika som här, säger Torbjörn Lahti.
När föreningen Sveriges ekokommuner i förra veckan höll sin tolfte årskonferens fanns gäster från bland annat USA och Japan på plats. Dessa två länder står för en stor del av dagens miljöförstöring och förändringar där kan därför få extra stor effekt. Saker och ting har också börjat att ske som går i rätt riktning. I supermakten USA har exempelvis ett nätverk av ekokommuner börjat att byggas upp. Till sommaren kommer ytterligare ett trettiotal amerikaner och andra utländska gäster att göra en studieresa till Sverige för att se och lära.
Optimist
Av den omtalade norrbottniska pessimismen märks ingenting hos Torbjörn Lahti.- När jag var tvungen att överge min hemby tog jag med mig två erfarenheter. Den första var att om det gick att förändra Övertorneå så går det ta mig sjutton att förändra resten av världen. Det andra var insikten att Övertorneå inte kan fungera som ekokommun om inte resten av världen hänger med, säger han och ler.
Än så länge har den ju inte riktigt gjort det. Det krävs en kolossal förändringsprocess innan drömmen om en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar värld kan bli verklighet. Men fröna är sådda och här och var har de börjat att gro. Rätt som det är kan det gå fort, tror Torbjörn Lahti, och jämför med när Berlinmuren föll:
- Jag tror att den här typen av förändringar kommer mycket snabbare än man någonsin tror. Men de kommer inte uppifrån, utan underifrån.