Stora namn
I röstlistan som gamar, vargar och andra djungeldjur när det begav sig år 1967 fanns stora svenska skådisnamn som Olof Thunberg, Gösta Prüzelius, Bert-Åke Varg, Tor Isedal och, förstås, Beppe Wolgers i sin odödliga insats som björnen Baloo.Och en tolvårig stockholmskille, Pontus Gustafsson, som Mowgli. Men till skillnad från många andra barnskådisar minns han sitt genombrott med glädje:
- Det var bara roligt, "Djungelboken" är en jävla mysig film. Det hänger med, men det är lugnt. Att folk fortfarande pratar om det är något man får hacka i sig.
Cola-incident
På frågan om vad han minns bäst från röstdubbningen är svaret en incident som inte hade med själva inspelningen att göra:- Det var en pinsam grej. Disneys övervakare från USA gav mig en femma och bad mig att köpa honom en Cola. Jag trodde den var till mig och sög snabbt i mig den. Han blev skitsur.
- Men annars minns jag Beppe med en mikrofon och mig själv med en annan. Jag kommer ihåg hans gestalt, lång, stor och vänlig. Jag hade fingrarna i munnen så att det skulle låta som om den var full av bananer. Och så minns jag att det var skönt att Beppe inte heller kunde sjunga. (Beppe Wolgers sånginsatser, som klassiska "Var nöjd med allt som livet ger", gjordes av Rolf Bengtsson).
Numera, säger Pontus Gustafsson, lägger han inte så mycket tankemöda på "Djungelboken".
- Men jag tittar förstås på "Kalles julafton" varje år förstås, även om det inte är för just "Djungelbokens" skull.
Mannen bakom Björne
Däremot blev han kvar i skådespeleriet. Han har spelat mycket privatteater, deltagit i dramaproduktioner på SVT och ingår i den fasta ensemblen på Dramaten i Stockholm. Där är han nu aktuell i "Drömspelet" och kommande "Gustav III".Men helt har han inte lämnat barnpubliken. Pontus är också mannen bakom Björnes mask i den senaste omgången av SVT:s "Björnes magasin".