Så de flesta nya bilar som säljs går till företag. Eller juridiska personer, som det heter. Sen rullar de i två-tre år som företagsbilar. Antingen rattade av någon chef, politisk pamp eller välsedd medarbetare som har fått den som löneförmån. Eller av någon anställd som dagligen behöver den för att kunna utföra sitt jobb. Exempelvis en handelsresande.
Efter fullgjord tjänst hamnar sen de här bilarna i begagnatledet och körs de resterande 10-15 åren av sin "levnadstid" i privat ägo.
Så om svenska folket ska köra stora eller små, törstiga eller bränslesnåla bilar det närmaste decenniet avgörs faktiskt av vilka tjänstebilar som företag, stat, kommuner och landsting köper i dag. Och tittar vi på vilka bilar de köpte i fjol så är det motorstarka och bensinslukande bilar som gäller.
När Folksam kollade 100 000 företagsbilar som registrerades 2005 så visar det sig att mer än hälften av dem, 57 procent, drar alldeles för mycket bränsle. Vilket kanske inte är så konstigt när de flesta är av typen större familjebilar, familjebussar och stadsjeepar. Dessutom försedda med extra starka motorer. Bara drygt 8 000 är småbilar. Men även de drar mer bränsle än de borde göra. Av samma skäl - beställaren har valt motorstarka modeller.
Bland de företag som köpte in de mest bensinslukande bilarna märks Vin&Sprit AB, Samhall, AstraZeneca, Praktikertjänst, Nordea, Handelsbanken, SVT och Svenskt Näringsliv.
På listan över dem som köpte in de vettigaste och snålaste bilarna hittar vi Coca-Cola, Metro, JM Bygg, MTG och, förstås, Folksam.
Jag har full förståelse för om exempelvis en handelsresande behöver en rymlig och komfortabel bil eftersom den utgör den dagliga arbetsplatsen, och jag kan även förstå att den som förhandlat sig till en tjänstebil som löneförmån vill ha en bil som också rymmer familjen - men måste den ha 200 hästkrafter och dra över litern per mil? Jag kan även acceptera att kommunalrådet kör en Volvo herrgårdsvagn, som ju är landets mest sålda bil, men vari ligger behovet av turbo och fyrhjulsdrivning?
Och går det i dag att ta en representant som säljer friskvårdsprodukter eller miljöcertifierade varor på allvar om han eller hon kommer i en stinkande stadsjeep?