De första tomaterna som kom till Europa hade sjöfararen Columbus snott av aztekerna i Centralamerika. Till en början var europeerna mycket misstänksamma mot den röda frukten, som man i första hand såg som en prydnadsväxt. Men när den gastronomiska litteraturens fader, fransmannen Grimod de la Reynière (1758-1838) började hylla tomaten i sina skrifter tog det fart. Tomaternas intåg på den nordliga delen av Europa lät vänta på sig ytterligare ett sekel. Till Sverige kom de första tomaterna på 1920-talet men försäljningen hämmades av såväl smaklöshet som höga priser eftersom den måste importeras eller växthusodlas stora delar av året. Först efter kriget, när matvanorna i Europa blandats upp och inte minst tagit intryck av de amerikanska, tog det fart på allvar. Idag räknas tomaten som en av våra viktigaste grönsaker. (TT Spektra)
Ett annat tips. Vid slutlig smaksättning av bruna bönor är det salt, sirap och ättika som används. Smakgivarna ska tillsättas i bokstavsordning - allt för att man ska kunna styra kryddningen till bästa resultat. Gör man misstaget att börja med ättika är det snudd på omöjligt att känna hur mycket salt och sirap som behövs eftersom sötma och syra är dominerande smaksättningar jämfört med salt.
Här några hålltider för kokning av våra vanligaste torkade baljväxter
Bruna bönor, drygt 1 timme
Gröna linser, 30 minuter
Gula ärter, drygt 1 timme
Kikärter, allt från 1 till 2 timmar
Kidneybönor, 1 timme
Sojabönor, 2 till 3 timmar
Svarta bönor, 1 timme
Små vita bönor, knappt 1 timme
Stora vita bönor, drygt 1 timme
(TT Spektra)
Jobbigt för magen
Bönor kan vara jobbiga för känsliga magar. Det gäller speciellt torkade bönor som får många att känna sig uppblåsta med allt vad det innebär. Ett sätt att minska gasbildningen är att byta vatten ett par gånger vid kokningen. Blötlägg i ett vatten. Spola av bönorna och koka upp i nytt vatten. Efter 10 minuter byts vattnet ännu en gång. Därefter får bönorna koka färdigt. (TT Spektra)
//bilder: 2