Svält bra för barnbarnens hälsa

En forskargrupp vid Umeå universitet har tittat på vilka effekter svältperioderna i övre Norrland i början av 1800-talet fick för kommande generationer. Redan tidigare har man funnit att personer vars farföräldrar haft god tillgång på mat när de var i 9-11-årsåldern uppvisade fyra gånger högre risk att drabbas av diabetes, men även hade en klart förhöjd risk för stroke och hjärt-kärlsjukdomar. När farfar och farmor däremot utsattes för svält under förpuberteten visar forskargruppens resultat att deras barn och barnbarn i liten utsträckning dog av dessa sjukdomar.

I en artikel i nya numret av den vetenskapliga tidskriften European Journal of Human Genetics visar forskargruppen att man nu kommit ett steg längre.

- Vi har nu sett en tydlig könsskillnad. Det hela går från farfar till sonson och från farmor till sondotter. Det är väldigt spännande, för då måste X- och Y-kromosomer vara inblandade, säger Lars-Olov Bygren, professor emeritus i socialmedicin vid Umeå universitet.

Om farfar drabbades av svält i förpuberteten fick hans sonson förutsättningar för att leva längre. Om däremot farmor svalt gav det hennes sondotter chansen till ett längre liv.

Bygren vill inte spekulera om vilka konsekvenser dagens situation kan få för kommande generationer, när allt fler barn i tioårsåldern äter för mycket och blir överviktiga.

Svält bra för barnbarnens hälsa

Farfars svält fick barnbarnen att leva längre. Det visar en studie av personer från Överkalix födda på 1800-talet.