"Simpsons" tillbaka på tronen
Ingress
Möt Bella (Martina Haag), 30-nånting (eller snarare 40 minus nånting) och arbetslös skådis med små meriter men stora drömmar. Nu ska hon reclaima sin havererade karriär och börja ta jobbet och livet på allvar. Men allvaret börjar med en lögn: I sin meritförteckning påstår Bella att hon är akrobat. Och Ingmar Bergman som just söker en akrobat till sin nya Dramatenuppsättning. Vilket tur! Ja, inte sant?
Hannes Holms (regi) och Måns Herngrens (manushjälp) nya film betecknas väl som en romantisk komedi, men frågan är om det är sant. Komedi? Ganska snart slutar du skratta åt Bellas EKG-liknande livskurva, för skämten är få och har långa mellanrum. Men det betyder inte att du har tråkigt; historien har en täthet och ett framåtdriv som man långt ifrån alltid ser i svensk nutidsfilm.
Sedan är det alltid trevligt att se Stockholm på vita duken (det är trots allt bara 0,4 procent av Sveriges befolkning som bor i Trollhättan) även om Stockholm den här gången bara består av stadsdelarna Gamla Stan, Östermalm och Lidingö. Och så då den märkliga kombinationen att manusförfattaren (Martina Haag) också spelar huvudrollen.
Jag var helt skeptisk före filmen men kapitulerade som en fransman redan efter fem minuter; Martina Haag är rätt fantastisk i sin roll, med ett ansikte som om hon blivit förvånad så många gånger att hon tröttnat och i resten av sitt liv bara tänker godmodigt acceptera det som livet behagar portionera ut.
Att det finns något segt parti för mycket och att ett par av intrigerna slarvas bort kan man leva med i filmer som den här.
"Underbar och älskad av alla" har Holm/Herngrens stämpel, den har kändisar (Reine Brynolfsson, Björn Kjellman, Marie Richardson) som spelar sig själva och den pratar oupphörligen om relationer och Ingmar Bergman. Klart det blir succe.
Så jobbar vi med nyheter