- Sheltien är väldigt lättlärd. Den tillhör ju vallhundsraserna och de är ju ofta väldigt samarbetsvilliga, säger Anita Axelsson som själv skaffade sin första sheltie för att ha en hund att träna och tävla med.
- Holly, som min första sheltie hette, blev både lydnadschampion, svensk och finsk agilitychampion. Redan det år hon fyllde tre tävlade vi i Agility VM, det säger kanske en del om hennes kapacitet, och om rasen.
Men rasen har också dragits med ett rykte om att vara rädd och instabil i psyket.
- Ja, på 1970-talet var det ganska vanligt med rädda hundar. Men uppfödarna har gjort ett superbra jobb sedan dess, och i dag är det ganska ovanligt med rädda shelties. Fast jag tycker fortfarande att man ska vara noga med att titta på föräldradjuren när man köper valp, säger Anita Axelsson.
Eftersom dokumentationen om rasens ursprung är ganska knapp vet man inte helt säkert vilka raser som ingår i blodsblandningen. Man tror att norska vikingar tog med sig norsk buhund till ön, men det finns även belägg för att isländsk fårhund och den grönländska yakkihunden lämnat sina spår i rasen.
- Den har helt klart inslag av spetshundar, vilket inte minst märks på att den är ganska benägen att skälla, säger Anita Axelsson.
Det kan alla som sett en sheltie på agilitybanan intyga. Ivrigt skällandes tar den sig an uppgiften med liv och lust.