Avgående NTF-chefen Monica Öhman får ursäkta, men det har varit stiltje i organisationen under hennes år vid rodret. Det blev förstås extra tydligt då hennes företrädare, Brittmarie Utterström, var rena yrvädret och inte för ro skull kallades för "huggormen" i Vägverkets korridorer.
Jan Sandberg siktar dock främst in sig på de slingrande politiker, som han inte tror har förstått innebörden i riksdagsbeslutet från 1997. Alltså det om Nollvisionen. Och han borde ju veta, som gammal moderat riksdagsman, och som dessutom under några år satt i trafikutskottet. Han tycker inte att regering och riksdag tagit trafiksäkerhetsarbetet riktigt på allvar. Att den utlovade infrastrukturpropositionen förhalas bekräftar hans farhågor.
Jan Sandberg hävdar nu att tre av fyra dödsolyckor i trafiken hade kunnat undvikas om vägtransportsystemet hade varit så säkert som utlovades i Nollvisionen.
Det skulle betyda att ungefär 370 av de 490 som dog i trafiken förra året skulle ha levt i dag om vägarna varit bättre. Det handlar om vajerräcken, om trefältsvägar, om "mjuka" trafikmiljöer med mera. Han påminner gärna om trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvalls tes när Nollvisionen lanserades: "Det ska inte vara dödsstraff på att göra fel i trafiken!".
Innan han kom till NTF satt han som vice vd i Stockholms handelskammare och har förstås en grundmurad tro på att ett blomstrande näringsliv kan lösa nästan alla problem här i världen. En tro han kan komma att behöva nu när alliansregeringen flaggar för minskade bidrag till NTF. 2008 kan alltså bli ett turbulent år inom Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande.
En turbulens som förhoppningsvis också ger positiva avtryck i olycksstatistiken.