- Till viss del handlar det om personlighetsdrag. Individer som har en bräcklig självbild och är osäkra, självkritiska och pedantiskt lagda har lättare att drabbas. Dagens onormalt smala skönhetsideal spelar också in, att börja banta kan i sig sätta i gång en ätstörning, säger Anna-Maria af Sandeberg (bilden) som är överläkare och chef för Stockholms centrum för ätstörningar, SCÄ.
Bland yngre tonåringar är anorexia nervosa (självsvält) den vanligaste ätstörningen. Hos äldre tonåringar och kvinnor mellan 20 och 40 är hetsätning och kräkning (bulimia) vanligare. Av dem som behandlas på centret kommer ungefär hälften dit via remiss och resten söker hjälp på egen hand. Antalet anorexidiagnoser ökar inte i dagsläget men däremot går problemen ner i åldrarna.
- Vi ser fler 10-11-åringar med matproblem i dag än vad vi gjorde tidigare, säger Anna-Maria af Sandeberg.
Mobila team
Ju tidigare i sjukdomsförloppet som behandlingen kan sättas in desto bättre blir resultaten. Det handlar om att bryta mönster vilket kan vara svårt när ätstörningar har blivit en del av identiteten och stora delar av det sociala kontaktnätet försvunnit. På centret får alla en skräddarsydd behandlingsplan. Terapi, lunchgrupper och psykologsamtal kan ingå i behandlingen och många får börja skriva matdagbok. En modell med så kallad intervallvård där patienten är inne en vecka och hemma två har visat goda resultat.Det finns också åtta vårdplatser där de allra sjukaste får vård dygnet runt. Anna-Maria Sandeberg säger de flesta trots allt blir botade, under sina 25 år som behandlare har hon varit med om ett fall där en patient faktiskt avlidit av svält.
När riktigt unga flickor - eller pojkar, cirka 10 procent av dem som drabbas av ätstörningar är pojkar - blir sjuka är det ett en angelägenhet för hela familjen. De fallen har högsta prioritet och SCÄ har två mobila team som åker hem till familjer för att kunna bilda sig en uppfattning problemen och komma med råd och tips. I SCÄ:s lokaler på Södermalm finns också två behandlingslägenheter där hela familjen kan få flytta in under en tid för att få ordning på matsituationen och gå i familjeterapi.
Störd kroppsuppfattning
- Ätstörningar är ett smittsamt fenomen, säger Anna-Maria af Sandeberg och därför vill vi inte så gärna ha de allra yngsta på vårdavdelningen. Magrast är vackrast och de blir lätt avundsjuka på den som är smalast.- Ju magrare de här tjejerna är desto sämre blir kroppsuppfattningen. Men det märkliga är att de som själva tycker att de ser ut som flodhästar kan uppfatta andras kroppar på ett mycket mer realistiskt sätt. "Tjockkänslan" gäller bara dem själva, berättar hon.
När magen är full känner de som är drabbade av anorexi sig tjocka och äckliga och den känslan triggar dem att fortsätta att gå ner i vikt. Många är beredda att gå långt för att inte lägga på sig några extra gram. Beprövade trick är att dricka vatten före vägningen, lägga mynt i strumporna och hälla ut näringslösningen i blomkrukan. Den som ertappas känner skam men inte skuld. Skuld känner man bara när man går upp i vikt.
- För 15-20 år sedan skulle man undvika att prata om mat vid behandling av ätstörningar, men vi pratar mat hela tiden. Det är viktigt att få ordning på ätandet eftersom det är svårt att driva terapi med en svältande hjärna, säger Anna-Maria af Sandeberg.