Tryckimpregnerat virke har länge varit förstahandsalternativet vid byggandet av broar, altaner, vindskydd, bryggor, staket, kompostlådor och annat som kräver skydd mot fukt och röta. Nackdelarna med tryckimpregnerat är förstås de kemikalier som används och som utgör en belastning på miljön.Tryckimpregnering av trä är Skandinaviens största föroreningskälla av tungmetaller.
En stor del av de tryckimpregnerade produkter som säljs, huvudsakligen från Polen och Baltikum, uppvisar också stora brister i impregneringen med låg hållbarhet som följd, visar en undersökning av SP Trätek.
Förbjudet i Norge
I Norge förbjöds användningen av tryckimpregnerat virke redan 2001 och där dominerar i dag den sibiriska lärken.- Vi arbetar för att informera om och skapa intresse för lärken även i Sverige och det finns mycket forskning på området som visar lärkens goda egenskaper, berättar Staffan Hermansson som i många år arbetat i Ryssland inom skogsnäringen, i dag i det egna företaget LärkträMiljö som han driver tillsammans med Mikael Åkerström.
Han följer med intresse Interreg-projektet Siblarch som syftar till att utveckla den sibiriska lärken både i skogsbruk och träprodukter. Projektet delfinansieras av EU och är ett samarbete mellan forskningsinstitutioner, regionala institutioner och företag i Finland, Sverigem Norge, Island och Ryssland.
Naturlig impregnering
Den sibiriska lärkens stora andel kärnved gör den eftertraktad liksom dess naturliga beständighet mot röta. Den sibiriska lärken växer under extrema klimatförhållanden med temperaturer mellan -50 och +40 grader, den växer långsamt och kärnvedsbildningen börjar tidigt, när timret är moget utgör kärnveden 90 procent av volymen.- Lärken blir också naturligt impregnerad av hartser, oljor och terpentiner, som gör att trävirket blir mycket motståndskraftigt mot röta och har en hårdhet som går att likna vid eken, berättar Staffan Hermansson.
Därför anses timmer av lärk vara speciellt användbart för framställning av produkter som hittills tillverkats av tryckimpregnerat virke.
- Användning av sibirisk lärk är ingenting nytt, i Ryssland har det använts bland annat för att bygga timmerhus i flera hundra år och Venedig vilar på pålar av kärnlärk som fortfarande är intakta, berättar Staffan Hermansson.
Till bygget av slussarna längs Götakanal användes också främst kärnlärk som konstruktionsvirke. I dag bygger alltfler privatpersoner altaner, soldäck, bryggor och till och med hus i lärkträ.
Kulturens hus i lärk
LärkträMiljö hämtar sågat och otorkat lärkträ från Irkutsk-regionen, sedan torkas det, hyvlas och klyvs till ett standardsortiment som sedan når kunderna och återförsäljarna.- Ibland tar vi fram specialprodukter också som till Kulturens Hus i Luleå som går helt i lärkträ, berättar Staffan Hermansson som har en förhoppning om att kunna bygga upp en större verksamhet och även satsa på vidareförädling.
- Även om lärkträ är dyrare än impregnerat, den kostar ungefär en tredjedel mer, så inser fler och fler att det ändå blir billigare i ett längre perspektiv. I Luleå har till exempel parkförvaltningen helt gått över till lärk istället för tryckimpregnerat, och det är inte i första hand av miljöskäl utan av ekonomiska orsaker.
Kolla ursprung
Men Staffan Hermansson vill passa på att höja ett varningens finger. I takt med den ökande efterfrågan på lärk har europeisk-, hybrid- och sibirisk lärk börjat säljas i Sverige. En del av det är bra medan andra är av undermålig kvalite och kommer att ge upphov till stor besvikelse hos många.- För att kunna importera den riktiga sibiriska lärken krävs åtskilliga intyg i transportkedjan, be att få se dessa intyg om du är osäker på vad det är du köper, tipsar Staffan Hermansson.