Ofta dyker det upp frågor som vi behöver hjälp med att besvara. Den klassiska lösningen är förstås att gå till uppslagsverket i bokhyllan. Ända sedan klassiska Nordisk familjebok kom ut i slutet av 1800-talet har ett uppslagsverk nästan varit ett måste i varje någorlunda välbärgat hem.
Men datorer och internet har förändrat allt. Nu går det lika bra att söka på datorn som att ta fram en bok.
Spara pengar
När det gäller uppslagsverk på internet finns det två varianter: betaltjänster och gratisvarianter. Det svenska praktuppslagsverket Nationalencyklopedin är ett exempel på det tidigare. I stället för att lägga ut 17 000 kronor för 23 halvfranska band kan du betala 550 kronor om året för att få tillgång till samma material via internet.Men betaltjänster som Nationalencyklopedin har fått allt hårdare konkurrens av internettjänsten Wikipedia.
- För att komma åt Wikipedia behöver du inte prenumerera eller betala. Wikipedia är helt gratis, och du får fritt kopiera innehållet, säger Mathias Schindler som är en av eldsjälarna bakom tjänsten.
Wikipedia har ett helt annat upplägg än de vanliga uppslagsverken. I stället för att ett antal avlönade experter skriver alla artiklar produceras Wikipedia av allmänheten. Vem som helst kan gå in och skriva en artikel. Den som är extremt intresserad av knyppling kan alltså skriva ett avsnitt om detta. Någon annan som vet ännu mer kan sedan komplettera. En enkel inloggning är allt som krävs för att få vara med och bygga upp Wikipedia.
Bäst i test
Eftersom det inte finns någon som helst kontroll av innehållet låter det som om Wikipedia skulle kunna vara full med felaktigheter. Men i praktiken har det visat sig att den anarkistiska självkontrollen fungerar. Eventuella felaktigheter rättas snabbt av kunniga användare runt om i världen. Ett test som den ansedda tidningen Nature gjorde visade att Wikipedia var minst lika trovärdigt som anrika Encyclopaedia Britannica, och liknande svenska jämförelser har gett samma resultat.Mathias Schindler på Wikipedia understryker dock att man alltid ska dubbelkolla uppgifter, oavsett var de kommer ifrån.
- Ett uppslagsverk är som en hammare. Du måste använda den på rätt sätt, annars kan den skada dig. Du ska aldrig lita på en informationskälla ensam, det är därför Wikipedia ger dig webblänkar där du kan gå vidare.
Och Wikipedia är inte det enda exemplet här. Hela trenden med bloggar, fototjänster och videosidor bygger på samma önskan att använda internet för att sprida information.