Sträckan Örebro-Nora var typisk för järnvägsbyggena under sista halvan av 1800-talet. Den hade byggts av privata bolag för att möta industrins och gruvornas behov. Persontrafiken var en ren biprodukt. Tanken var att knyta samman de stora vattenlederna med järnvägar så att godset kunde transporteras från Mälaren till Göteborg.
Ljumt intresse
I England hade den första järnvägen invigts 26 år tidigare och på 1840-talet fanns det långtgående planer på att bygga ett svenskt järnvägsnät med engelsk expertis och engelska pengar. Intresset i ståndsriksdagens Sverige var däremot minst sagt begränsat.- Det fanns ett stort motstånd från adeln, prästerna och bönderna. Det fanns ett fåtal borgare som ivrade för en järnväg, men samhällsklimatet var på det stora hela väldigt anti, säger Robert Sjöö, chef för Järnvägsmuseet i Gävle.
De svensk-engelska planerna gick i stöpet på grund av pengabrist och trots det politiska motståndet klev svenska staten in som aktör, vilket var unikt i dåtidens Europa. Nils Ericson, bror till uppfinnaren John Ericson, som byggt lok redan på 1820-talet, blev projektledare och de första delarna av stambanorna, Malmö-Lund och Göteborg-Jonsered invigdes i december 1856.
Stambanornas roll för den svenska samhällsutvecklingen kan knappast överskattas. Industribolagen kopplade egna järnvägslinjer till stambanorna och persontrafiken revolutionerades. 1862 tog resan Stockholm-Göteborg 14 timmar, vilket var helt obegripligt för de flesta.
Sverige ledande
På bara några decennier förvandlas Sverige till ett av de ledande järnvägsnationerna i världen. Svenska lok och vagnar blir en lysande exportprodukt och när tågen blir elektriska inleddes Aseas guldålder.Järnvägsbyggena fortsatte fram till 1930-talet då nätet var som störst. 1939 beslutade riksdagen att alla järnvägarna skulle förstatligas och på sätt och vis kan man säga att det var då problemen började. Kostnaderna för att underhålla näten var enorma och det resulterade senare i nedläggningar och höga biljettpriser.
Järnvägsmuseet har kanske världens mest heltäckande samling av lok och vagnar från alla perioder och många av dem ska visas upp runt om i landet det kommande året. Men det kommer inte bara att bli högstidsstunder för teknikälskande järnvägsfantaster. Ett annat viktigt mål är att visa svenskarna vilket oerhörd betydelse järnvägen haft och fortfarande har.
- Järnvägen kom att ses som självklar och sedan blev den utskälld på 60- och 70-talet och hamnade i försvarsställning. Genom att visa upp hur viktig järnvägen varit i historien så kan vi också visa att vi tror på järnvägen i framtiden. De flesta som är engagerade i jubileet ser det som ett framtidsprojekt, säger Robert Sjöö.
För 50 år sedan var det tänkt att den svenska järnvägen skulle fira ett hejdundrande 100-årsjubileum. Det kom dock av sig fullständigt den 13 januari 1956 då ett skenande malmtåg kolliderade med en rälsbuss i Ställdalen i Västmanland. 20 personer omkom. 12 av dem var skolungdomar.