I Paldisky töms alla lastutrymmen igen

I Paldisky ser hamnen betydligt risigare ut än i Södertälje och säkerheten är inte på topp, men adminsitrationen flyter bättre och fortare än någon annanstans. Sanna och jag försöker bli kloka på hur det kan löna sig för Smurfit Kappa att hyra ut lastutrymme till fler än man har kontrakt med, för den här resan har enligt uppgift kostat 15000 dollar mer än vanligt bara i det extra bränsle som gått åt. Sedan tillkommer nattskift för stuveriarbetarna i Bremerhaven, stuverikostnaden i Paldisky, samt lotskostnader. Att frakta armefordon måste vara mycket lönande ifall det hela går ihop, vilket det gör enligt Krister Degerman på Smurfit Kappas hamnkontor i Piteå.

Att tidplanen håller trots två extra hamnar och extra lastnings- och lossningstid, beror på tur med vädret. Om det hade varit blåsigt i Paldisky hade det varken gått att förtöja Bothniaborg, eller lägga ut lastrampen. I så fall skulle väntan på bättre väder varit den enda lösningen. "En del saker rår man inte över. Vädret till exempel. Vi håller tiden om allt går bra", som kapten Hindrik van der Laan brukar säga varje gång vi frågar om tidpunkter för det ena eller andra.

Även när det är vindstilla är förhållandena inte direkt optimala i Paldisky. Den ramp som på Haraholmen ska vara tio meter innanför lastkajen, är här bara omkring en halvmeter in mot land.

Till och med ett otränat öga kan se att det är riskfyllt, precis som det inte verkar så klokt att arbeta i en hamn med flipflops på fötterna. Det gör kvinnan som står och prickar för alla gröna lastbilar som lämnar fartyget. Hon har ingen hjälm på sig och säkerhetsvästen är så urblekt att den inte syns bättre än ett vanligt plagg. Men hon är effektiv och räknar och registrerar ett par hundra fordon utan uppehåll i två timmar - dubbelt så snabbt som väntat. Bothniaborg kan lämna Estland två timmar tidigare än beräknat. Efter lossningen i Paldisky är vi snabbt ute i Finska viken, där kaptenen enligt reglerna måste anmäla Bothniaborg till Helsingfors trafikcentral. Kravet beror på den täta tankertrafiken. Vi träffar direkt på ett fartyg med 200000 kubikmeter tjockolja till Bilbao. De stora tankfartygen får inte välja någon annan rutt än den anvisade och det finns en central i Sankt Petersburg, en i Helsingfors och en i Tallin. Än en gång står det klart att flyget hämtat mycket av både organisation och uttryck från sjöfarten - trafikcentralerna för hav och luftrum fungerar på samma sätt.