Så självklart beskriver Henrik Hult drivkraften i arbetet med föl- och ammajouren. Till honom ringer hästägare från hela landet när de antingen mist ett sto eller ett föl. Ungefär 400 samtal om året tar han emot. Ofta nattetid, eftersom de flesta hästar fölar på natten.
Dessvärre händer det inte så sällan att fölet eller stoet dör i samband med fölningen, och plötsligt står hästägaren där med ett föräldralöst föl.
- Att flaskmata ett föl är ett otroligt hårt jobb. Fölet måste ha mat varannan timme dygnet runt under de tre första veckorna, berättar Henrik Hult.
- Djur som är flaskuppfödda kan få svårt att bli accepterade i flocken. Jag har själv bara flaskat ett lamm en gång. Det lammet blev aldrig någonsin accepterat av de andra fåren. Mobbning förekommer i djurvärlden också.
Eftersom hästar är flockdjur med ett stort behov av att passa in i en flock, är det extra viktigt att de föl som blivit föräldralösa snabbt får en ny mamma. Och de ston som förlorat ett föl bör också snabbt förses med ett nytt föl.
- Ju snabbare desto bättre. Efter fem eller sex dygn sinar mjölken hos stoet, berättar Henrik Hult.
- Nej, det gäller att ha tålamod, tålamod och åter tålamod. Och dessutom vara lugn.
- Oftast går det bra, men det kan ta ganska lång tid innan stoet accepterar sitt nya föl.
Mellan 100 och 150 föl får nya mammor genom Henriks hjälp varje år, uppskattar han. Och trots att han passerat pensionsåldern för flera år sedan, har han ingen tanke på att stänga av mobiltelefonen. Dessutom väntar hans egna hästar tillökning inom några veckor.
- Hästuppfödning är en perfekt pensionärssysselsättning.