Gyllene dosor
Men att därför kräva trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvalls avgång är inte ens snusförnuftigt. Han är visserligen pappa till Nollvisionen, men det är ju inte den det är fel på. Dessutom är han bara en tjänsteman, trots den fina professorstiteln. Ska någon på Vägverket ta konsekvenserna av misslyckandet är det väl rimligen chefen själv, generaldirektören Ingemar Skogö. Det osade onekligen mera krut i verkets korridorer i Borlänge när Per Anders Örtendahl regerade.
Fast egentligen är det ett politiskt misslyckande. Och eftersom de ministrar som bär det tyngsta ansvaret redan har avgått bör den nuvarande infrastrukturministern sitta säkert. Fast alla partier var förstås med och beslutade om Nollvisionen 1997, även om få av de riksdagsledamöter som tryckte på knappen visste vad det betydde. Därför fick Vägverket inte de resurser som behövdes och därför hände heller ingenting på tre-fyra år. Absolut ingenting. Där ligger den största förklaringen till fiaskot.
Men på Vägverket väljer man att skylla på högkonjunkturen. Vi kör alltså ihjäl oss därför att vi har det så bra. Snacka om snus i gyllene dosor! Trodde man på Vägverket att svenskarna skulle leva i en evig lågkonjunktur där biltrafiken inte längre skulle öka? Trots att den har ökat varje år ända sedan andra världskrigets slut!
Vägtrafikinspektionen klagade redan i höstas på "brister i målstyrningen". Någon sådan målstyrning syntes heller inte till vid Vägverkets presskonferens i förra veckan. Inte ett enda radikalt förslag. Ingenting om bättre förarutbildning eller tuffare tag mot motorcyklister och mopedister, inget förbud mot fyrhjulingar på allmänna vägar, inga tuffare tag mot rattfyllerister och unga farliga bilförare, inga satsningar på mera information, massiva kampanjer och återuppståndna skolpoliser och, framför allt, inte ens ett försök att koppla ett nacksving på de politiker som fortsätter att svika Nollvisionen.
Anar vi en viss handlingsförlamning?
Och vem tror att det kommer att hända mer nu när Vägverket ska struktureras om och koncentrera sig på att koka asfalt? Och när Vägtrafikinspektionen nu läggs ner?
Jag tror att det i dag bara finns en enda person som kan peka ut målet och se till att alla aktörer får samma vägkarta. Hon stavar sitt namn Åsa Torstensson och det står infrastrukturminister på hennes visitkort!
Rolf Gildenlöw
Så jobbar vi med nyheter