Verket ska på tisdag offentliggöra rapporten, som i mellandagarna lämnas till regeringen. Den bygger på siffror från Statistiska centralbyrån samt intervjuer med arbetsförmedlingar och näringslivskontor i 232 gles- och landsbygdskommuner.
"Kontaktnät"
Siffrorna visar att människor med utländsk bakgrund (födda i utlandet och/eller med båda föräldrarna födda utomlands) oftare har arbete i kommuner där arbetslösheten bland infödda svenskar är störst. Och tvärtom.I tätorter är 58 procent av invandrarna sysselsatta, medan samma siffra för etniska svenskar är 79 procent. Men i glesbygdskommuner har 61 procent av invandrarna arbete. Samma siffra för etniska svenskar är 76 procent.
Enligt verket förklaras det delvis av att i gles- och landsbygd kommer människor med utländsk bakgrund oftare från nordiska länder. De har också varit längre i Sverige och har högre utbildningsnivå.
Något fler är också anhöriginvandrare, har anslutit till släkt som redan fanns i Sverige.
- Då kommer man in i ett etablerat kontaktnät, säger Johansson.
Men samtidigt är glesbygd ofta avfolkningsbygd. Där värderas kanske tillskotten högre.
- Man tar tillvara de resurser som finns och är glad när nya kommer, säger Johansson.
Kvinnor med utländsk bakgrund har haft särskilt lätt få arbete i glesbygd. Där arbetar 63 procent av dessa kvinnor.
- De jobbar i branscher som behöver folk, som offentlig sektor, säger Johansson.
118 av de 232 kommunerna värvar aktivt folk. Men bara 12 kommuner söker särskilt efter människor med utländsk bakgrund.