Det som dock redan på förhand tilldragit sig störst intresse är utredarens förslag om att stora skillnader mellan utbud och efterfrågan ska spela en roll vid hyressättningen. Det vill säga att i attraktiva bostadsområden, där människor står i kö för att få en hyresbostad, ska hyrorna kunna öka med maximalt cirka 5 procent per år "tills man nått en mer balanserad situation".
Avsikten med det beskedet är kanske att lugna majoriteten av landets hyresgäster som fruktar att marknadshyror ska komma att införas. Utredaren skriver uttryckligen att bruksvärdessystemet ska bestå och att inga marknadshyror föreslås.
Även statsrådet Mats Odell försäkrade vid en presskonferens på fredagen att det inte kommer att införas marknadshyror i Sverige: "Och ingen kommer att behöva lämna sitt boende på grund av ändrad hyressättning."
Hur man ska undvika att människor inte har råd att bo kvar om hyrorna höjs med 5 procent per år under tio år, det kunde Odell emellertid inte säga. Men han hänvisade till att även lönerna stiger under motsvarande period.
Hyresgästföreningen har undersökt de tänkbara effekterna av utredningens föreslagna "efterfrågepåslag" i de 30 största orterna i riket. Man har jämfört boendekostnader i nyförvärvade bostadsrätter med dagens hyror. Genom det tillvägagångssättet kan man enligt Hyresgästföreningen räkna ut marknadshyran, "ett grovt mått som ändå ger en bra fingervisning om vad konsekvensen av ett efterfrågepåslag kan bli".
Förutom Hyresgästföreningen sågar även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin den Kochska utredningen. S-ledaren skriver i ett öppet brev till bostadsministern: "Det mest rakryggade av Mats Odell vore att låta utredningen gå direkt ner i papperskorgen."
Däremot är Fastighetsägarna nöjda med utredningens förslag, som de anser värnar hyresrätten.