"Fearless" spöar de flesta amerikanska konkurrenterna

Film: FearlessPremiär: Bio 3:anMed: Jet Li, Shido Nakamura, Betty Sun med fleraRegi: Ronny YuSpeltid: 1 tim 42 minCensur: 15 årBetyg: PPPeBIO

Övriga2006-10-14 00:00
Efter de stora framgångarna för Zhang Yimous "Hero" tycks martial arts-genren bli alltmer Kinapatriotisk. I "Fearless" vrids nationalismen upp ytterligare ett snäpp. För att gilla filmen måste du alltså köpa grundförutsättningen: Den hyllar ett land av extremtotalitär socialism, tortyr och massavrättningar. Punkt. Nu kör vi.



Tonen slås an direkt. Shanghai 1910. "Kina är förödmjukat, ockuperat, kallas Asiens sjuke man", mässar en journalfilmsupphetsad berättarröst varpå den kinesiske hjälten Huo äntrar ringen. I tur och ordning ska han besegra en kämpe från var och en av de kolonialmakter som sliter i Kina. Sist väntar en japansk kampsportsexpert.



Och så tillbakablick. Huo växer upp i en överklassbubbla av palats, tjänare och noggrant friterade svalbon. Här utövas kamsporten för ärans skull, men Huo ser möjligheten att skaffa sig makt, pengar och ett entourage värdigt Mike Tyson genom att droppkicka andra på käkbenet i slow motion. Hans ego växer sig allt högre. Lika högt blir det fall vi alla väntar på.



Man anklagar ju gärna Hollywood för att göra film som tv-spel, men ur den aspekten spöar (bokstavligt talat) "Fearless" de flesta amerikanska konkurrenter. Vi börjar som barn och får slåss mot allt svårare motstånd för att slutligen ta oss an den största bossen av alla. Men det finns en grande finale - till slut ska vi alltså slåss för landets ära.



Och det märkliga är att det funkar. "Fearless" är befriande befriad från det värsta martial arts-mumbojumbot som brukar ge bitter smak till de här anrättningarna. Här hoppar ingen på trädtoppar eller springer uppochner i taket; dramaturgin är rak och effektiv och filosofin inskränker sig till den klämkäckt taoistiska devisen "Om man bara är på bra humör smakar alla tesorter gott."



Det är effektivt, snyggt, starkt - särskilt slutet i all dess svulstiga Kinapatriotism - och faktiskt lite spännande. Då kan man till och med stå ut med den nakna maoismen där vår högborgerlige hjälte skickas ut till bondeproletariatet på landet och blir ödmjuk genom att plantera grodblad i prydliga rader.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om