Inom en timme öser regnet ner så mycket att Kappas agent i hamnen, Phil Nicholls, propsar på de täckta mafivagnarna, trots att det tar mer tid att använda dem. Två stycken har skaffats till hamnen speciellt för att pappret inte ska bli fuktskadat om det regnar, men de används även av fruktavdelningen.
- Jag är orolig för vilket skick vagnarna är i, eftersom de användes till frukt i går, säger han och åker för att kontrollera saken.
Kontrasten mellan det stora multinationella företag som tar emot lasten i Bremen och det familjeföretag som gör jobbet i Sheerness är slående. Även lagringsmetoden och hamnorganisationen skiljer sig, men principen är densamma.
Pappershölje
Här ser man en del av pappersrullarna ligga ner på tork, något vi inte lade märke till var vanligt i Bremen. Trots att den brittiska marknaden är svår, skickades i fjol bara fem rullar i retur till agenten i Sheerness, en nivå Philip Nicholls är stolt över.- Kunderna här är mer känsliga för skador än i övriga Europa. I Bremen och Terneuzen är de förvånade över mängden rullar som vi måste reparera, men kraven på distributionsservicen kommer att öka även för dem. Snart är alla kunder lika krävande som Storbritanniens.
I Sheerness har hamnen och inte logistikföretaget ansvaret för avlastningen från skeppen. Hamnen håller oberoende fraktföretag, som det Philip Nicholls representerar, med fordon för transport till förvaringsstället. Ansvaret för pappret från Smurfit Kappa övergår från hamnen till företaget Overland Freight Forwarders i den stund det lastats av båten och ska in i hamnmagasinen. För en utomstående betraktare är det svårt att veta var ansvarsgränsen går, vilket även verkar vara fallet för försäkringsbolagen, men samarbetet i hamnen fungerar, intygar Philip Nicholls.
- För inte så länge sedan brukade antalet skadade rullar uppgå till mellan 60 och 80 stycken per skepp, det vill säga per 3000 ton liner till Sheerness. Nu handlar det om mellan 20 och 30 rullar. I snitt blir det mindre än 0,5 procent.
- Smurfit Kappa har fler klagomål angående kvalitet än skador, de brittiska kunderna har mer detaljerade krav än andra på papprets kvalitet, tjocklek och så vidare, säger Philip Nicholls.
Han har arbetat med papper från Piteå och Karlsborg sedan 1979 och därmed varit med om alla förändringar från Assidomäns tid till dagens Smurfit Kappa. Ibland har det experimenterats med olika skyddsåtgärder på rullarna, till exempel stålspännband i ändarna, men hittills går inget upp emot att låta pappret vara sitt eget hölje. Det är både mest lätthanterligt och mest ekonomiskt.
Bäst-före-datum
Liksom agenten i Bremen är Philip Nicholls väl medveten om att papper är ett organiskt material och att hållbarheten därför kan vara begränsad, men att någon klagat på för gammalt papper har han aldrig varit med om.- Vi försöker ändå se till att ingen rulle lagras mer än sex månader, för att vara säkra på att fibrerna i pappret inte förlorar i styrka.
När Philip Nicholls började arbeta för Assi 1979 tog han hand om och arrangerade leveranser för 250 olika slags artiklar i Sheerness. Hos dagens Smurfit Kappa handlar det om 750.
Kappa har ett säljkontor i Birmingham för ordermottagning, som ska flytta närmare fabriken för återanvänt papper i Storbritannien nära Sheerness. Det ser Philip Nicholls fram emot.