Elektriskt kaos i hjärtat

Hjärtproblem. Hjärtat i halsgropen. Så kan det kännas att få förmaksflimmer. Uppemot 80 000 svenskar lider av åkomman, som är den allra vanligaste rubbningen av hjärtrytmen.

Övriga2006-11-21 00:00
Varje dag kommer det in flera patienter med förmaksflimmer till hjärtintensivavdelningen, HIA, på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Några har en bokad tid för elektrisk konvertering, ett sätt att få hjärtat att slå rätt igen, andra kommer in akut via akutmottagningen.

Men det finns många som inte ens vet om att de har förmaksflimmer. De kanske går till doktorn för något annat besvär, så visar undersökningen att deras hjärta slår i otakt.

Andra känner direkt att något är på tok. Hjärtats slag är oregelbundna, de blir andfådda och känner sig matta. Hjärtat pumpar inte ut blod som det ska och därför tappar man ork. Många tycker att det är riktigt obehagligt.

- Du tappar kanske 20 procent av hjärtats kraft och det är därför du känner dig trött, säger Stefan Pettersson, som är överläkare på HIA på Mälarsjukhuset och dagligen tar hand om patienter med förmaksflimmer.

Fyrverkeri i hjärtat

Han förklarar att retledningssystemet i hjärtat får spader. De elektriska impulser som ska styra hjärtat så att det pumpar i en jämn takt får fnatt. Impulser skickas kors och tvärs och gör att hjärtslagen blir både snabba och oregelbundna. Det blir som ett fyrverkeri därinne.

Impulserna går ut kanske 400 eller 500 gånger per minut från hjärtats förmak. Som tur är så fungerar den så kallade AV-knutan som en slags broms.

Ibland ger förmaksflimret upphov till uppemot 200 hjärtslag i minuten, andra gånger kanske 80. Men oavsett frekvensen så fungerar hjärtat inte som det ska när arytmin, som det kallas på fackspråk, pågår.

- Det blir ett elektriskt kaos i bägge förmaken. Blodet stannar kvar där och risken för proppbildning ökar, säger Stefan Pettersson.

Inte farligt

Det positiva är att förmaksflimret inte är särskilt farligt i sig så länge hjärtat inte går för fort och eventuell blodförtunnande medicin ges. Däremot kan det finnas bakomliggande sjukdomar som kan vara allvarliga, till exempel hjärt- och lungsjukdomar eller fel på sköldkörteln.

Men flimret kan även drabba i övrigt friska människor. Stress, till exempel, kan påverka.

Det är också en åkomma som är åldersbetingad. Ungefär åtta procent av 80-åringarna har det. Det är ovanligt att få förmaksflimmer när man är ung.

Det trista med förmaksflimret är att det har en tendens att återkomma när det väl uppstått. Åtminstone fyra av fem som kommer till HIA i Eskilstuna och får elkonvertering kommer tillbaka förr eller senare.

Olika behandlingar

Elkonvertering är ett sätt att elektriskt nollställa hjärtat så att det startar om med sin normala slagrytm igen.

Alla behöver dock inte elkonverteras. Hos ungefär hälften av patienterna som läggs in från akutavdelningen på HIA hoppar hjärtat rätt av sig självt över natten.

Går det att förebygga förmaksflimmer, förutom att leva sunt?

- Du kan få medicin som sänker pulsen men det är inte säkert att det hjälper. Vissa starka arytmimediciner kan dessutom i sig skapa rytmrubbningar som kan vara farliga.

Operation förekommer. Det är en inte helt utprovad metod som går ut på att elektriskt isolera lungvenernas mynningar som går in i förmaket.

Det är ofta där arytmin startar. Men det är en komplicerad operation och den görs bara i vissa fall.

- Jag råder mina patienter att leva som vanligt. Och man behöver inte åka till doktorn om man har enstaka extraslag då och då. Det har alla människor, säger Stefan Pettersson.

Det finns också andra typer av rytmrubbningar. Förmaksflimmer ska inte blandas ihop med kammarflimmer eller ventrikelflimmer.

Får man de sistnämnda så dör man, om man inte får omedelbar behandling.

Vid förmaksfladder slår hjärtat snabbare än normalt men rytmen kan vara både regelbunden och oregelbunden.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om