Vi äter fel och rör oss för lite. Det sätter spår i kroppen som ibland är omöjliga att reparera. En hjärtinfart eller stroke går inte att få ogjord.
Andra välfärdssjukdomar som till exempel diabetes, som drabbar allt fler, går faktiskt att bli kvitt. Bättre kost och mer motion är bästa receptet både för den som redan drabbats och den som är på gränsen att insjukna.
- Diabetes är en sjukdom som man i mångt och mycket kan påverka själv, säger Kristina Andersson.
Diabetes är egentligen ett samlingsnamn för flera olika åkommor som påverkar samma system i kroppen och ger samma symptom - för höga halter av socker i blodet.
Normalt sett producerar kroppen hormonet insulin som gör att blodsockret sänks när sockret omvandlas till energi eller till byggnadsmaterial i kroppens celler. Men hos diabetiker fungerar insulinet inte som det ska. Det är förödande för hälsan.
Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste komplikationerna. Men också njurarna, nerverna, fötterna och ögonen kan ta skada av för högt blodsocker.
Diabetes typ 2 kallas också för åldersdiabetes. Hos den som lider av det har insulinet inte längre den effekt som det borde ha i kroppen. Den här typen av diabetes har länge varit förknippad med äldre och många gånger överviktiga personer. Numera är den också ett växande problem bland barn och ungdomar.
Goda utsikter
Det positiva är att om du har drabbats av diabetes typ 2 så har du stora utsikter att bli bättre bara genom att förändra ditt sätt att leva.Diabetes typ 1, däremot, är en autoimmun sjukdom som gör att kroppens immunförsvar attackerar kroppens egna celler.
- Man kan säga att kroppen är allergisk mot sig själv. Typ 1 diabetiker har ingen, eller väldigt liten insulinproduktion, säger Kristina Andersson.
Typ 1 diabetes kan man inte bota genom att leva på ett visst sätt. Men komplikationerna som följer av sjukdomen påverkas och därför är kost och motion viktiga också för den här typen av diabetiker.
Bra kost för diabetiker, och för alla andra, är mat som inte ger för höga blodsockertoppar. Termen GI, eller glykemiskt index, är bra att känna till. Faktum är att det var i diabetesforskningen för 20-25 år sedan som glykemiskt index myntades.
GI-värdet talar om hur mycket kolhydratrika livsmedel höjer blodsockret. Högt GI-värde betyder stor höjning. En grundregel är att ju mindre behandlad en produkt är, desto lägre GI har den. Lågt GI är bra, då hålls blodsockret på en jämn nivå.
Regelbundna måltider
Motsatsen, mat med högt GI, gör att blodsockret åker berg- och dalbana. Kroppen utsöndrar mer insulin än nödvändigt i ren panik och då sjunker blodsockret under normalnivån och sedan kommer sötsuget som ett brev på posten.- Välj livsmedel med lågt GI och ät regelbundna måltider, fyra eller fem gånger per dag, säger Kristina Andersson.
Ät också mer proteiner, det vill säga fisk, kött, fågel och ägg.
- Då minskar du automatiskt på intaget av kolhydrater. 30-40 procent av energin, eller ungefär en fjärdedel av tallriken, ska bestå av protein. Du blir mätt och slipper sötsug.
Om det känns trögt i början att börja leva sundare så kom ihåg att det är omställningen som är krävande, inte den nya sunda livsstilen. Du får tänka om och börja samla en ny receptbank i huvudet. Och du får kanske påminna dig själv några gånger om att ta på promenadskorna för att gå till jobbet. Men snart har du nya rutiner, orkar mer och mår bättre.
Fotnot: Nästan 400 000 svenskar lider av någon form av diabetes. Drygt en miljon har nedsatt glukostolerans som är ett förstadium till diabetes.