Den snabba påskmaten

PÅSKMAT. I år blir det våfflor till påsk! Med ägg i våffelsmeten och ett något kraftigare mjöl gräddar vi härliga våffelhjärtan. De varvar vi på påskbuffen med fyllda ägghalvor och italiensk frittata.

Övriga2008-03-20 00:00
Stockholm (TT Spektra)Och bäst av allt - det tar bara ett par timmar att fixa hela härligheten.

Påsken har blivit en stor mathelg, till och med större än julen, och vi förväntas som vanligt duka upp mer än vi orkar, och än mindre behöver, äta. Satsa i stället på några enkla rätter som går snabbt att laga. Sedan kan helgen ägnas åt avkoppling och umgänge.

Från det italienska köket hämtar vi inspiration till en öppen omelett, eller frittata. Omeletten innehåller normalt bitar av kokt potatis och valfria grönsaker. Allt blandas med ägg och ost innan den gräddas först på spisen och avslutningsvis i ugnen. Pannan, eller framför allt dess handtag, måste tåla ugnsvärme. I gengäld slipper man den krångliga vändningen av omeletten.

Som om inte den fördelen skulle räcka, frittatan kan även förberedas och serveras kall. Kall frittata delas i "tårtbitar" och dekoreras med exempelvis parmaskinka och färska blad, rucolasallad, bladpersilja eller vad man har till hands.

Riktiga påskägg

Påskägg behöver inte ätas i äggkopp eller vara fyllda med godis. Det går att servera riktiga påskägg, det vill säga ägg med varierande garnering. Vi känner igen julbordets ägghalvor med majonnäs och räkstjärtar, men här bjuds de mer variationsrikt med sillbitar, kräftstjärtar och färska örter.

Genom att smaksätta majonnäsen kan man klara sig med en enda sorts sill, gärna smakneutral löksill, och ändå få ut de flesta av påskbordets traditionella sillsmaker. Currymajonnäs, vitlöksmajonnäs och örtmajonnäs är bara några exempel. Hur praktiskt som helst.

Våfflor på påskbordet

Den stora våffeldagen, eller Marie bebådelsedag, infaller på tisdag direkt efter påsk. Marie bebådelsedag kallades förr allmänt för "vårfrudagen" i norra och mellersta Sverige. I landets södra del, som ofta fick sin språkliga påverkan från Danmark, kom dagen att kallas "frue dag". Så när nordsvenskans vårfrudag dök upp i södra Sverige tyckte man, med lite fantasi eller rent önsketänkande, att det lät som våffeldag, och så åkte våffeljärnen fram.

Traditionen att äta våfflor om våren har många år på nacken. Redan i doktor Hagdahls klassiska kokbok från slutet av 1800-talet ges recept på något man då kallade sockervåfflor.

Här sparar vi på sockret och satsar på något mer matiga våfflor.

Våfflorna delas i bitar och används som grund för påskbuffens snittar med hackad rödlök och rom. Kyld gräddfil eller crème fraiche serveras i skål vid sidan om. Gräddfilen ger annars lösa våfflor, som inte gör någon glad.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!