Att lära för livet
Det är en sanning som basu-
nerades ut redan på 1960-talet, om jag minns rätt. Och svenska skolor är bland de bästa i världen på just det, att ge sina elever kunskaper för livet.
Men vi är sämst i Europa på att lära för livet rent bokstavligen. I alla fall om vi med det menar att överleva. Rent fysiskt, alltså. Den en gång så världsberömda trafikutbildningen i den svenska grundskolan, som fick lärare och rektorer från jordens alla hörn att komma hit på studiebesök, den finns nämligen inte längre.
Inte om man ska tro NTF, nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, som undersökt hur det står till på skolorna i 15 kommuner. Trots det säger 40 procent av rektorerna att trafikutbildningen fungerar bra?!
Jo, det är klart att det finns skolor där det förekommer trafikutbildning, men det är mer upp till den enskilde lärarens eget intresse. Några fastställda riktlinjer för hur den ska bedrivas finns inte.
Det här betyder att många ungdomar inte kommer i kontakt ens med de mest elementära trafikreglerna och trafikkunskaperna förrän de ska börja ta körkort. Inte undra på att många unga uppträder som de gör i trafiken när de går, cyklar eller kör moped. Jag har pratat med trafikskolelärare som haft körkortselever som inte kunnat skilja på en stoppförbudsskylt och en väjningspliktsskylt. Trots att de kom till körskolan på moped.
Trafikolyckor är den vanligaste orsaken till att ungdomar dör eller skadas svårt. De unga trafikanterna är också överrepresenterade i trafikolycksstatistiken. Allt fler anser dessutom att olyckorna i trafiken orsakas av en felaktig attityd, som dessutom får onödigt svåra konsekvenser på grund av för höga hastigheter och slarv med bilbältet.
Att försöka ändra attityder när människor har blivit 16-17 år och ska börja ta körkort, är tusen resor svårare än att få in rätt attityd i ryggmärgen redan i grundskolan. Det är att lära för livet.
Svenska, matte, historia är självklart viktiga kunskaper för framtiden men det gäller också att skapa förutsättningar för att eleverna över huvud taget ska få uppleva framtiden. En bra trafikutbildning måste i ett sådant perspektiv te sig som en ovanligt god investering.
Jag vet inte om det finns något annat land i världen som har både en skolminister och en utbildningsminister men uppenbart hjälper det inte - Sverige är i dag sämst på att lära sina barn att överleva i trafiken.
Borde det inte rubriceras som grov vårdslöshet?
Så jobbar vi med nyheter