Norrbottens Media har tittat närmare på turerna som föregick det dramatiska besked som Länstrafikens ordförande Anders Öberg (S) lämnade den 15 maj.
Bussgods i Norrbotten AB bildades i december 1984 som ett dotterbolag till Länstrafiken, efter ett förslag som tagits fram av konsulten Staffan Strömbäck, Piteå. Ägare var Länstrafiken tillsammans med ett 80-tal bussföretag. Dess förste vd blev Kenneth Bilander, som kom från posten som planeringschef vid Länstrafiken.
Bildandet föregicks av en politisk strid i Länstrafikens styrelse. Den hårdaste motståndaren var Erik "Skepparn" Holmkvist (M) som menade att man bara skapade ytterligare en skattefinansierad byråkrati och att den sunda konkurrensen riskerade att åsidosättas.
Det starkaste skälet till beslutet var att den godshantering som Länstrafiken hade på sina linjer var vikande. Godshanteringen var en stor inkomstkälla och man behövde säkra verksamheten. I slutändan hotades linjetrafik om man inte fick ordning på godsintäkterna, var budskapet som drevs, huvudsakligen av Socialdemokraterna och VPK.
– När Bussgods startade blev det en stor framgång ur vår synpunkt. Transporterna ökade rejält, minns dåvarande ordföranden i Länstrafikens styrelse Bernt Sturk (S), i dag 81 år och boende i Kalix.
Verksamheten utvecklades. Fler uppdrag och större paket krävde större godsutrymme i bussarna. Tomas Widetun, ekonomichef vid Länstrafiken, har följt utvecklingen nära sedan 1997.
– 1990-talet var väldigt bra. Av konkurrensskäl betalade Bussgods tillbaka hela sitt överskott till Länstrafiken. Tanken är att överskottet ska minst täcka de kostnader som Länstrafiken har för inköp av fordon med extra godsutrymme, förarnas hantering av gods, provisioner till entreprenörerna med mera. Under mitten av 1990-talet och början av 2000-talet låg omsättningen kring 35–40 miljoner och överskottet på 18 miljoner, säger han.
2007 skrevs länsserviceavtalet, vilket innebar att Bussgods exempelvis skulle sköta alla transporter av material ända fram till hälsocentralerna. Även kommuner kunde nyttja avtalet till låga priser.
Nu svällde verksamheten ännu mer – och servicen med den. Krav på att leverera paket ända fram till beställaren tvingade Bussgods att anställa mer personal och investera i kompletterande fordon: en stor trailer, lastbilar, skåpbilar och truckar på de flesta stationer.
– Det finns flera nackdelar med bussarna med extra godsutrymme baktill. Andrahandsvärdet är lågt, vilket drabbar Länstrafiken negativt. Färre passagerare ryms vilket kan innebära kostnader för extra fordon. Och modernare bussar har motorn bak, vilket gör dem väldigt baktunga, säger Widetun.
Förre landstingsrådet Kent Ögren (S) hanterade Bussgods vikande resultat några år.
– Länsserviceavtalet blev ingen bra affär för Bussgods. Med facit i hand blev det väldigt dyrt, säger Ögren.
2010 toppade Bussgods omsättning med 60 miljoner. Samtidigt hade problemen blivit uppenbara. Bussgods klarade inte längre att leverera 18 miljoner. Överskottet sjönk. 15 miljoner. 10 miljoner. Även omsättningen sjönk. 2018 var omsättningen 48 miljoner och överskottet i princip noll.
– Det innebar att Länstrafiken gjorde jobbet utan att få någon ersättning för sina kostnader, konstaterar Widetun.
Åtgärdsplaner har sjösatts vid flera tillfällen men inget har brutit trenden.
– Det är lätt i efterhand att säga men man skulle tidigt gått tillbaka till bussanpassat gods, säger Widetun.
Den bilden delar Anders Öberg.
– Vi har verkligen försökt minska kostymen och hantera situationen men det gick inte. Vi får vara självkritiska och säga att vi borde lyft frågan mycket tidigare, säger han.
De senaste tio åren har även konkurrensen med godstransporter blivit tuffare.
– Priserna är låga. Bussgods har tappat mycket på den marknaden, säger Tomas Widetun.
Vad händer nu? Oron är stark hos dem som driver butiker och anläggningar på landsbygden. Frågetecken finns även för hur Region Norrbottens egen försörjning till hälsocentralerna ska klaras.
Det talas om att andra aktörer kan ta över vissa transporter, och att verksamheten på något sätt kan räddas genom att bukutrymmet på Länstrafikens bussar används till vanliga busspaket.
– Det är mycket som hänger i luften och jag hoppas att det kan bli någon form av omstart. Men en sak är jag säker på. Vi var tvingade att lägga ned Bussgods först. Problemen var för stora och komplicerade, säger Anders Öberg.