Genus som forskningsfält öppnades av viljan i att analysera vad som är biologiskt givet könet och vad som är socialt konstruerat, en gräns som troligen är omöjlig att dra men viktig att ha i åtanke såsom det genomsyrat och genomsyrar maktordningar, normer, föreställningar och värderingar genom historien så gott som i dagsläget.
Behovet av genusperspektiv
Fokus ligger alltså på att synliggöra strukturer kopplade till kön på individuellt, kulturellt och socialt plan.Tiina Rosenberg, före detta talesperson för Feministiskt Initiativ och tillika professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, förklarar på hemsidan för Centrum för genusvetenskap varför ämnet är behövligt:
- Jag skulle vilja betona tre aspekter. Först och främst genom att konsekvent anlägga ett genusperspektiv får vi fram tankeväckande information om förhållandet mellan könen och genom att se historia genusmässigt söker vi förklaringar till nutida samhällsfrågor och problem.
Rosenberg anser att för det andra besparas mödan att i efterhand tilllämpa ett genusperspektiv på historia och forskning, som fallet varit tidigare där dessa områden varit starkt mansdominerade och mansnormativa.
- För det tredje vill jag understryka att genusstudier är det i särklass bästa ämnet i fråga om orättvisor mellan könen. Det socialt och kulturellt avvikande placeras i ett utanförskap och det är detta som vi tagit till vår uppgift att analysera - och med vår kunskap kan vi bidra till en samhällsförändring.
Inte enkelspårigt
Kurser i genusvetenskap finns för behöriga tillgängliga vid 23 universitet eller högskolor i Sverige. Även andra institutioner brukar stundom erbjuda mindre kurser med genusinriktning.- Vi har läst många olika typer av litteratur och dessa hemstudier varvas sedan med seminarier, gruppdiskussioner och uppsatsskrivningar, säger Sofie Vrenning som precis avslutat en grundkurs i genusvetenskap vid Södertörns högskola i Stockholm.
- Det är absolut inte enkelspårigt. Kritik mot teorierna är en del av utbildningen.
För en genusvetare öppnar sig en eventuell framtid som jämställdhetshandläggare, ett yrke som mer och mer betonas som behövligt inom diverse organisationer och företag.
Studier i genusvetenskap är också användbara verktyg för yrken inom utredningsarbeten och samhällsplanering, likväl som samhälls- och kulturjournalistik.
Internationella organisationer, FN exempelvis, anser numera också att omvärldsuppfattningen kan vidgas genom att applicera ett genusperspektiv inom freds- och biståndarbete och arbete för mänskliga rättigheter.