I mitten av augusti ansökte Lars-Erick Forsgren och Helena Lundström om skolskjuts till sina barn, en från varje familj. Lars-Erick Forsgren har en son och Helena Lundström har en dotter. Båda barnen går i ettan på Björklundaskolan. Enligt kommunens skolskjutshandläggning är avståndet till skolan 1 745 meter, något som inte berättigar till skolskjuts om man enbart ser till avståndet. (För att få skolskjuts i förskoleklass eller i årskurs ett ska det vara längre än två kilometer).
Tung trafik
- Avståndet kan väl diskuteras, men det är inte med hänvisning till avståndet vi ansökt om skolskjuts, utan det är den farliga trafikmiljön. Det finns en särskild paragraf om det i skolskjutsregementet, som de ju följer så noggrant på kommunen, säger Lars-Erick Forsgren.
I ansökan om skolskjuts beskrivs vägen till skolan (från Kioskvägen till Björklundaskolan) som präglad av både tung trafik och intensiv biltrafik. På väg till skolan måste flera korsningar passeras samt vissa sträckor avverkas på starkt trafikerade vägar, som Gamla Älvsbyvägen, Framnäsvägen och Kabelgatan.
Farligt för små barn
- Vägen till skolan känns absolut för farlig för så små barn som 6- och 7-åringar men även för äldre barn är det farligt.
I väntan på besked från skolskjutshandläggarna försöker föräldrarna skjutsa i den mån det är möjligt.
- Det här ställer stora krav på föräldrarna och ett stort mått av samordning. Det krävs flera bilar i familjen och att alla har körkort. Dessutom ska det synkas med arbetstider, vilket ofta misstämmer. Förutom att det är väldigt tidskrävande är det också dyrt.
När Piteå-Tidningen skrev om skolskjutsärenden den 5/10 och 22/10 berättade kommunens skolskjutshandläggare Per-Erik Forsberg och assistenten Christer Laru att handläggningen av ärendena släpade efter och att det rådde stor resursbrist på avdelningen.