Tufft jobb - men betalningen kan bli en årslön
Bärplockarlivet är hårt. Men kineserna klagar inte. Tack vare dem kommer blåbärssylt och lingonsylt att finnas på butikernas hyllor även kommande vinter.- Vi trivs ganska bra, säger Lou April.
Lagret i Öjebyn fylls snabbt med nyplockade blåbär och lingon.
Foto: Jens Ökvist
Det råder en febril aktivitet som håller på till efter 21.00.
Lingon och blåbär lastas ur. Låda efter låda. Arbetet görs ofta med ett leende.
- Ändå är det ett dåligt år i år. Tillgången på blåbär har varit sämre än tidigare säsonger. Hur mycket lingon det finns vet vi inte riktigt än, säger Sunny Ma, som tolkar kinesiska till engelska.
Vid invägningen sitter Lou April.
Det är hon som noterar och redovisar skörden och sedan ser till att varje bärplockare får ett kvitto på sin levererade mängd.
Trivs ganska bra
Det är första gången April är i Sverige för att jobba inom bärbranschen. Hon säger sig vara nöjd.
- Åtminstone fram tills nu har det varit helt okej.
April berättar att hennes landsmän, till största delen jordbrukare, är belåtna.
- Jag tror att det mesta fungerar bra. Även boendet. Naturen och miljön här är också vacker.
Kalldusch
Största problemet är bristen på varmt vatten. I dubbel bemärkelse.
- Vi är vana att dricka te och dricker inte vattnet kallt som ni svenskar gör. Eftersom vi är så många blir det trångt när alla vill koka vattnet. Köken räcker inte till.
Att köpa vattenkokare för intjänade pengar är ett alternativ. Men något som få väljer. Pengarna ska räcka till mycket och bärplockarna vill spara för att ha med sig en bra slant när de återvänder hem. Det finns inget utrymme för slöserier.
Varmvattnet är heller inte tillräckligt på kvällarna när alla ska duscha. Den som kommer sent kan förvänta sig en kalldusch, eller välja att vänta någon timme tills duschvattnet hunnit värmas på nytt.
- Eftersom alla kommer tillbaka till förläggningen ungefär samtidigt tar varmvattnet slut, berättar Sunny Ma.
Det är flitiga fingrar som tar till vara på de norrländska skogarnas blå och röda små rikedomar. Men det är ett tufft jobb att gå med böjd rygg tolv timmar om dagen och vandra långa sträckor.
- Men kineserna här är vana eftersom stora flertalet av dem arbetar som jordbrukare på risfälten hemmavid, säger Sunny Ma.
Han berättar att en årsinkomst för jordbrukare i Kina ligger mellan motsvarande 10 000 och 20 000 svenska kronor. Med kinesiska mått kan därför bärplockning i Sverige bli en hygglig affär.
Men det innebär också ett risktagande. Resan till och från Sverige kostar varje bärplockare runt 10 000 kronor för flyg, försäkringar, visum och annat inkluderat. De betalar också för mat, husrum, bilhyra och bränsle.
- Omkostnaderna här i Sverige ligger på runt 200 kronor per dygn, säger Sunny Ma.
Nya erfarenheter
Med en inkomst på cirka 600 kronor om dagen tar det en månad, kanske mer, att tjäna ihop bara till flygresan och uppehället. Resten av tiden ska förhoppningsvis ge den vinst alla bärplockare hoppas på. Bra år är det inte ovanligt med förtjänster på över 10 000 kronor. Alltså en kinesisk jordbrukarårslön...
- En del yngre tar också jobb som bärplockare för att få möjlighet att se Europa, uppleva andra kulturer och skaffa sig nya erfarenheter. Något som inte är möjligt annars.
På tal om kultur, det har blivit en del krockar, både kulturellt och språkligt. Kineserna transporteras ut till skogen av chaufförer från Ukraina.
- Det var lite knepigt till en början. De kan ju inte prata med varandra. Men även på den fronten blir det bättre och bättre för varje dag som går, säger Sunny Ma med ett skratt.
Så jobbar vi med nyheter