Näringsrik kompost i kvarteret

Ett gemensamt intresse och en eldsjäl. Det är vad som behövs för att få en kompost till kvarteret.- Nu behöver inte alla köra släpvagn till Bredviksberget med trädgårdsavfallet. Alla tjänar på en kvarterskompost, säger eldsjälen Ann-Christine Forsberg, Öjebyn.

Kvarterskomposten består av tre stora fack. Ett för varje år och efter tredje året får de boende skörda näringsrik kompost till sina trädgårdar.

Kvarterskomposten består av tre stora fack. Ett för varje år och efter tredje året får de boende skörda näringsrik kompost till sina trädgårdar.

Foto: Robert Lundberg

ÖJEBYN2012-08-30 06:00

För två år sedan berättade PT om Piteås första kvarterskompost på Djupviken. Nu har den andra i kommunen blivit verklighet.

Kommunen har byggt upp tre stora fack där det är meningen att gräsklipp, löv, ogräs, kvistar - ja, allt trädgårdsavfall, ska hamna framöver.

- Om tre år får vi skörda den första näringsrika jorden, säger Ann-Christine Forsberg, initiativtagare och ansvarig för komposten.

Det är runt 44 villor i kvarteren kring Banjogatan i Öjebyn som fått möjlighet till bra jord.

- Det är inte komplicerat, den sköter ju sig själv om alla bara följer instruktionerna och sätter trädgårdsavfallet i rätt fack, säger hon.

För att få ut informationen till villaägarna har hon startat en blogg om "Kullenkomposten".

- Den uppdaterar jag med information och sen har jag märkt upp facken så det inte ska råda oklarheter var man ska kasta sitt avfall.

En per år
Komposten ligger på en grön tom yta alldeles i utkanten av villaområdet. De boende har nära att gå med skottkärran och tippa sitt avfall.

- Mitt jobb är att se till att det är snyggt kring komposten och att vara kommunens kontaktperson.

Sedan den första kvarterskomposten på Djupviken tog det alltså två år innan ytterligare en kom till.

- Ja, det här är det första året som vi fick ett par intresseanmälningar. Det är riktigt roligt, säger Ulrika Boman, Kultur och fritid.

För att minska mängden trädgårdsavfall i skogarna försöker Piteå kommun bidra med max en kompostanläggning per år.

- Vi annonserar på våren och sen får man ansöka. Vi tittar var behovet är störst och att det finns lämplig kommunal mark att sätta upp anläggningen på.

Falska tippar
Tvärtemot vad man kan tro så skadar trädgårdsavfall skogdungar och dylikt där många tippar sitt avfall.

- Tipparna drar även till sig sopor när de blir för stora. Det kan börja med en platskruka och sluta med ett kylskåp, säger Ulrika Boman.

Undervegetationen förändras vid de falska tipparna så att den till slut mest består av brännnässlor och träden kan dö när avfallet stiger upp efter stammarna. Kostnaderna för att rensa upp blir stora.

- Kompostavfall räknas som skräp så det är inte tillåtet att kasta var som helst.

Runt om i kommunen finns problemområden där trädgårdssopornas omfattning ökat och tipparna blivit sanitära olägenheter.

- I dessa områden delar vi ut flygblad i brevlådorna i ett försök att få de boende intresserade av att starta en kvarterskompost.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om