– Jo, pappa startade Svalson tillsammans med en svåger 1981. Jag har hunnit jobba här en 15–16 år nu, de senaste tio som vd, säger Maud Spencer.
Hon berättar att den stora utmaningen varit att utveckla familjeföretaget, att hitta nya användningsområden för de eldrivna skjutluckorna som initialt användes i receptioner av olika slag. Den första levererades för 30 år sedan – och är faktiskt fortfarande i drift.
I dag leverar företaget ungefär 5 000 skjutluckor varje år och storsäljaren Café au lä, den höj- och sänkbara inglasningen tänkt för kafé- och restaurangmiljö, står nu för 50 procent av hela försäljningen vid sidan om Cit i lä for terasser och balkonger, skjutdörrarna i företagsreceptioner och ljuddämpande inglasning till det öppna kontorslandskapet.
– Det är många privatpersoner som handlar av oss och vi är faktiskt med i Bygglov igen tisdag kväll , säger Spencer.
Företaget beskriver hon som ett stabilt familjeföretag som växer så sakteliga med ett par miljoner i omsättning och en nyanställd varje år ungefär.
– Vi är 38 anställda nu, 20 i verkstaden och 18 på kontoret.
Maud Spencer tror inte att att man är "snällare" som kvinnlig företagsledare, men påpekar att det kanske är mer tillåtet att vara snäll.
– Vi har nog överlag ett snällt ledarskap på det här företaget.
Att vara kvinna och företagare i verkstadsindustrin innebär både för- och nackdelar. Samtidigt som det är en mansdominerad värld, är det i vissa stycken enklare som kvinna.
– Det finns inte så mycket norm, hur man "ska" vara som företagare när man är kvinna. Jag är som jag är och har aldrig haft problem att bli accepterad.
Däremot tror hon att hon kanske delvis är annorlunda som chef, än vad en man skulle ha varit.
– Jag kämpar för att få in fler kvinnor i företaget. De tänker annorlunda och ser andra saker än männen. Sen tror jag att vi delvis når andra kundgrupper med en kvinnlig vd och kvinnliga säljare.
Spencer känner också i stort sett alla anställdas familjer och hon är mån om den familjära stämningen.
– Vi har ju julfester där hela familjen är med och det är fantastiskt roligt att se barnen växa upp och bli tonåringar – och så kul att de fortfarande vill vara med.