Videon är inte längre tillgänglig
Barnen runt det vita bordet sitter djupt försjunkna i diverse olika spel. Förskolans fyra surfplattor är alla upptagna och det märks att de är flitigt använda. Repor och diverse andra småskador sätter sin personliga prägel: här får barnen verkligen använda elektroniken.
– De ligger ju framme hela tiden. Ibland har någon gått sönder så då har vi fått laga dem, säger Maria Lidström, förskollärare.
Sedan drygt ett och ett halvt år tillbaka har förskolan använt Ipad i sin verksamhet. Det började med att personalen ansökte om att få vara med i projektet LekMit under 2012 (se faktaruta). Genom det fick förskolan fyra Ipads, en projektor och några kameror att använda i verksamheten.
Skeptiska från början
Maria Lidström sticker inte under stol med att inte alla föräldrar tog emot elektroniken med öppna armar.
– Föräldrarna var skeptiska till en början. "Ska de bara sitta och spela hela dagarna?", undrade de.
Men efter ett möte där personalen bland annat hade resultatet av ett forskningsprojekt att vetenskapligt luta sig mot var skepsisen bortblåst.
Susanne Kjällander, filosofie doktor i didaktik, ledde forskningsprojektet med säte i Botkyrka kommun. Sexton förskolor införde surfplattor i verksamheten och forskarna tittade på barnens möte med plattorna och vad som hände i det. Projektet visade bland annat att en surfplatta utvecklade verksamheten, speciellt när det gällde samarbete barnen emellan. Barnen utforskade också omgiviningen mer och testade nya användningsområden.
Begränsa innehållet
Sebastian Morén, 5 år, och Emilia Andersson, 5 år, sitter bredvid varandra och spelar Nallemix. De lägger pussel med olika undervattensmotiv.
– Taggfisken är roligast, alla taggar åker ut så den blir skitstor. Kolla här Emilia, säger Sebastian.
De skrattar högt när pusslet är lagt och blåsfisken blåser upp sig till dubbel storlek.
Efter att projektet LekMit avslutades och personalen fick tid att reflektera bestämde de sig för att begränsa antalet appar och dess innehåll. "Har plattorna blivit för roliga för vår verksamhet?" var en fundering som personalen hade.
– Övriga verksamheten var nästan helt död. Barnen suktade bara efter att sitta med en Ipad hela dagarna, säger Maria Lidström.
Nu är förskolan kräsnare med vilka appar de köper in. Mer lekbetonade spel kan barnen använda hemma. Förskolan vill också att apparna ska främja barnens samarbete.
– Har man hundra appar att välja mellan kan man lätt sitta i tre timmar, säger Maria Lidström.
Precis som hon är inne på kan plattan leda till stillasittande verksamhet. I forskningen kring projektet i Botkyrka belyser Susanne Kjällander att risken för spelberoende och stress kan öka med plattan så det gäller att vara uppmärksam.
– Man får känna av situationen när det är dags för ett barn att göra något annat, säger Maria Lidström.
Roligt inslag
Hur kontrollerar ni att barnen inte hamnar på någon olämplig sida?
– Vi är hela tiden med barnen när de använder plattorna. De får exempelvis inte använda internet själva, säger hon.
Ettårige Gabriel Isaksson kommer in i rummet och ger Ipaden en blöt puss. Han fascineras mest av hemknappen, den som avbryter spelen, och Maria Lidström måste hålla handen för så han inte kommer åt att trycka på den. Plattorna används av barn i olika åldrar och alla tycker att det är ett roligt inslag i verksamheten.
Förutom att spela spel använder barnen plattan också för att fota och filma.
– Barnen kan ta ett kort och skicka till föräldrarna, skriva ett meddelande eller chatta med dem. En del har också gjort filmer och visat på projektorn för de andra barnen. De lär sig så mycket av surfplattorna, säger Maria Lidström.
Förskolan finns numera också på Facebook.
– Det är väldigt uppskattat. Mor- och farföräldrar som bor längre bort kan följa verksamheten på ett helt annat sätt, säger hon.