Den sista januari i år gick intresseanmälan ut för försäljningen av försöksgården i Öjebyn och den 7 februari avslutades budgivningen. Efter drygt en vecka fick länets största mjölkproducent Mats Granberg, Sjulnäs, beskedet att han vunnit budgivningen och att Sveriges lantbruksuniversitet som äger gården, hade godkänt honom som köpare.
Mats Granberg berättar att man vid visningen delade ut prospekteringsblad till alla intressenter. Där nämndes inte försöksverksamheten eller att den skulle vara kvar efter avslutat köp.
– När jag fick information om att mitt bud var högst skrev jag till SLU och föreslog ett långsiktigt hyresavtal med Hushållningssällskapet, som i dag bedriver långliggande fältförsök på uppdrag av SLU, säger han.
I brevet öppnade Granberg också för ett köp av de byggnader som Hushållningssällskapet hyr i dag.
– Jag nämnde också att jag var positiv till upplåtelse av mark till den årliga lantbruksmässan på området.
Efter att han godkänts som köpare fick Granberg ett kontraktsförslag av LRF-mäklaren Tomas Lundmark, som han godtog.
– I förslaget fanns villkorat att fältförsöken skulle få fortsätta i någon form och att Hushållningssällskapet skulle driva den biten, säger Mats Granberg.
En månad efter beskedet om köp blev han uppringd av LRF-mäklaren igen som meddelade att köpet inte blir av. SLU hade utsett Hushållningssällskapet i Norrbotten och Västerbotten till ny köpare för ett lägre bud än Granbergs.
– Jag blev helt ställd och trodde att mäklaren skojade med mig.
Tomas Lundmark, LRF konsult, bekräftar att affären har ändrat riktning.
– Det är aldrig en rolig situation när en köpare eller säljare backar. Min roll är att vara en opartisk mellanman i affärer. Jag lämnade besked till Mats Granberg samma dag som det hade skett en förändring, säger han.
Kontraktsförslaget som Mats Granberg fick hann aldrig skrivas på av någon av parterna. Han har varit i kontakt med ledningen för SLU som hänvisar till att de haft två spår att gå på.
– Först blev jag arg och besviken. Att det fanns två spår skulle ha kommit fram tidigare.
Han tycker SLU:s agerande är märkligt.
– Nog kan jag leva utan det här, men det känns snopet för mig, säger han.