Tandkontroller med tre års mellanrum för unga i Piteå

Unga med friska tänder i Pite älvdal kallas till kontroller med tre års mellanrum, detta för att kunna frigöra mer resurser till unga med karies. På folktandvården i Öjebyn ser man främst fördelar, men även risker.

Tandläkaren Nina Villdén och enhetschefen Eva Stridsman vid folktandvården i Öjebyn, ser främst fördelar med förändringen. "Det känns onödigt att behandla friska patienter, nu får vi istället mer resurser att lägga på dem som verkligen behöver hjälp", säger Eva Stridsman.

Tandläkaren Nina Villdén och enhetschefen Eva Stridsman vid folktandvården i Öjebyn, ser främst fördelar med förändringen. "Det känns onödigt att behandla friska patienter, nu får vi istället mer resurser att lägga på dem som verkligen behöver hjälp", säger Eva Stridsman.

Foto: Laila Bäckström

Öjebyn2023-02-28 11:30

– Jag tänker att det är positivt. Det känns onödigt att behandla friska patienter, nu får vi istället mer resurser att lägga på dem som verkligen behöver hjälp, säger Eva Stridsman, enhetschef vid folktandvården i Öjebyn.

Det var under senaste regionfullmäktige som politikerna beslutade om förändringar när det gäller allmän barn- och ungdomstandvården Norrbotten. 

Genom att förskjuta kallelsetiden för unga mellan 16 och 23 år med friska tänder från 30 till 36 månader, skapar man utrymme för att kunna prioritera dem med mest behov. Unga med problem med karies ska dock kallas oftare.

Syftet är att barntandvården i länet ska bli mer behovsstyrd och jämlik, men samtidigt ser Regionen risker med att förlänga tiden mellan undersökningarna för 16–23-åringarna med bra munhälsa. Detta ska följas upp.

undefined
Tandläkaren Nina Villdén och enhetschefen Eva Stridsman vid folktandvården i Öjebyn, ser främst fördelar med förändringen. "Det känns onödigt att behandla friska patienter, nu får vi istället mer resurser att lägga på dem som verkligen behöver hjälp", säger Eva Stridsman.

Alla barn inom folktandvården riskbedöms och hamnar i tre grupper, grön, gul eller röd. Det styr sedan hur ofta man kallas till kontroll och vilka åtgärder som sätts in.

Det är patienterna i den gröna gruppen frisk/låg risk som ska kallas vart tredje år. 

Nina Villdén, tandläkare, är i det stora hela positiv.

– Men det medför en risk, man kan förstås aldrig förutse vad som ska hända på den tiden, säger hon utifrån sin yrkesroll.

– Samtidigt, om vi har en 16-åring med karies så sätter vi direkt in förebyggande behandlingar. Vi tar tag i det direkt, säger Eva Stridsman.

undefined
Ungas ökade intag av socker oroar på folktandvården i Öjebyn, i väntrummet finns en tänkvärd utställning.

Hon känner sig trygg med att systemet med riskbedömningen fungerar och menar att ingen kommer att falla mellan stolarna.

Men tre år är en rätt lång tid, det finns inte risk att något skulle kunna hända?

– Nej, om det är en person med bra munhälsa, som sköter kosten så ska det inte det. Vi har en väldigt bra barn- och ungdomstandvård i Norrbotten med tydliga rutiner.

undefined
"Det var inte länge sedan som den fria barn- och ungdomstandvården bara sträckte sig till 19 år, nu när det är 23 år så hinner vi fånga upp mycket mer", säger Eva Stridsman (till höger).

Under fullmäktige togs också beslutet att avsätta tio miljoner kronor för att få fler privata tandläkare att hjälpa till mer när det gäller barn- och ungdomstandvården.

– Jag tänker att det blir en mer jämlik vård, säger Eva Stridsman.

I Öjebyn jobbar personalen i team med en tandläkare och ett par tandsköterskor/tandhygienister. När barn kallas är det tandläkaren som borrar, sedan går han/hon vidare till nästa patient och som sköterskan/hygienisten sätter dit fyllningen. Allt göras ofta klart på samma besök.

– Det frigör mycket tid, säger Stridsman.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!