I dag används det gamla, rödmålade huset efter Öjagatan i Öjebyn som förråd. Men mellan åren 1944-1981 var byggnaden en kvarn och ett frörenseri – på 40-talet norra Sveriges största kvarn.
Vid kvarnen förekom också "betning av säd" – något som innebar att utsädet behandlades för att minimera risken för spridning av växtsjukdomar, svamp- och mögelangrepp. Tidigare användes kvicksilver för att beta spannmålsutsäde, men detta förbjöds år 1966.
Kvicksilver är i dag i princip totalförbjudet och klassas som ett miljögift. Men mätningar som gjorts visar nu att giftet fortfarande finns kvar vid kvarnen.
– Mätningar visar att man hittat kvicksilver i höga halter i byggnadsmaterialet, samt i marken under byggnaden. Undersökningen visar även att det skett spridning till omgivande mark. Nya mätningarna ska nu ta reda på hur långt föroreningarna spridit sig, säger Ingrid Olofsson, miljöinspektör vid Piteå kommun.
Under 2016 fick Piteå kommun totalt 200 000 kronor i statligt bidrag för att dels undersöka Öjebyns kvarn och frörenseri, dels Blåsmarks kvarn. Då det blev en del pengar kvar efter dessa undersökningarna gick kommunen vidare med undersökningar av kvarnen i Öjebyn.
Kvarnen klassas i dag som ett objekt i riskklass 2 – det vill säga "stor risk för människors hälsa och miljön".
Halterna av kvicksilver i omgivande mark ligger dock under "riktvärdet för mindre känslig markanvändning" – ett saneringsvärde som används:
– Det innebär att om marken på ett industriområde är förorenad och man ska sanerar den så räcker det med att man sanerar den ner till "mindre känslig markanvändning". Ska marken däremot användas till bostäder och det ska upprättas en ny detaljplan, då måste det ner till "känslig markanvändning", säger Ingrid Olofsson.
Kvarnen i Blåsmark har också undersökts och där hittades inga miljögifter vid provtagningar under marken i och nedanför kvarnens närhet. Man har dock inte kunnat ta prov på marken under byggnaden, så det går inte att utesluta att det finns något där. Marken är dock urgröpt och det är inte längre den byggnad som det bedrevs verksamhet i som nu står på platsen.
– Den bedöms inte längre vara förorenad och inte heller ge upphov till risker, säger Olofsson.