Kökspersonalens övertid kostsam för Piteå

Inkörningsproblemen vid produktionsköket i Öjebyn fortsätter. Personal tas in för att jobba övertid – något som blir kostsamt för Piteå kommun.

"Man kan alltid fundera över vad vi  kunnat göra bättre" säger Helena Lundberg, kostchef, som menar att det först är när man testar något i verkligheten som man ser hur det fungerar. (Arkivbild)

"Man kan alltid fundera över vad vi kunnat göra bättre" säger Helena Lundberg, kostchef, som menar att det först är när man testar något i verkligheten som man ser hur det fungerar. (Arkivbild)

Foto: Jens Ökvist

ÖJEBYN2019-03-10 06:00

– Luleå kommun har fått sin mat, men personalen har fått slita för det, säger Marita Björkman (S), ordförande i kost- och servicenämnden.

Är personalens övertid beordrad eller frivillig?

– Vi gör så att vi tar in personal från Måltidsservice på frivillig basis, folk som ställer upp. Det är inte beordrat och det har löst sig med det behov vi har haft, säger Helena Lundberg, kostchef.

Vad PT erfar handlar det om cirka 250 kronor i timmen för enkel övertid och 377 kronor i timmen för kvalificerad övertid, detta utöver den vanliga timlönen för personalen.

– Vi har inte hunnit sammanställa kostnaderna för övertidsersättning under den första månaden än. Vi har fokuserat på att få ett fungerande flöde i köket, säger Helena Lundberg.

Samarbetsavtalet mellan Piteå och Luleå år på tio år. För att hantera avtalet har en gemensam nämnd, kost- och servicenämnden bildats. I nämnden sitter representanter för både Piteå och Luleå kommun. Det är nämnden som ansvarar för produktionen av maten.

Personalansvaret ligger dock under fastighets- och servicenämnden, där även Marita Björkman är ordförande.

– Men jag kan tycka att övertidskostnaderna hamnar under produktionskostnader och då faller det under kost- och servicenämnden. Vi får dela på kostnaderna med Luleå på något vis, säger hon.

Samverkansavtalet är på totalt cirka tio år.

Vad var planen att Piteå skulle tjäna på detta?

– Vi räknar inte med vinst i det här samverkansavtalet utan det är självkostnadsprincipen som gäller, säger Marita Björkman som menar att tanken är att Piteå och Luleå ska dela på kostnaderna och att nämnden ska gå plus/minus noll.

Vinsten för Piteå blir utbyggnaden av produktionsköket, att kunna nyttja en högre kapacitet.

I produktionsköket har nu flera åtgärder vidtagits.

– Vi har tittat över produktionslinjen där vissa kompletteringar kommer att ske, bland annat med en gryta. Vi har också sett över hur vi kan förbättra packningen och dessutom har vi sett över menyn för att produktionen ska underlättas. Det är allt tillsammans som gör hur det fungerar i slutändan. Vissa åtgärder vi gör får inte genomslagskraft direkt, när det gäller förändring av menyerna handlar det om sex veckor, säger, Helena Lundberg.

Behöver ni anställda mer personal?

– Just nu har vi behov av extra resurser övertid, säger Helena Lundberg som dock tror att den grundbemanning man satt stämmer.

–  Men om det visar sig att grundbemanningen är för låg kommer fler anställda att tas in.

Matsamarbetet Piteå – Luleå

Den första februari 2019 började Öjebyns produktionskök laga maten till Luleås äldreomsorg.

745 000 portioner mat per år ska skickas från produktionsköket i Öjebyn till Luleå. Maten skickas kyld mot lastbil tre–fyra gånger i veckan.

Tio personer har anställts vid produktionsköket i Öjebyn och lokalerna har byggts om för 17 miljoner kronor, där Luleå står för 85 procent av kostnaderna.

Kost- och servicenämnen hanterar samverkansavtalet mellan kommunerna och ansvarar för den mat som produceras.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!