- I Sverige finns det lag och ordning. Det är ett fredligt land och man behöver inte vara rädd att man ska råka illa ut, säger han på arabiska via boendestödjaren Adel Abas som tolkar.
Lära sig svenska
Kameran kan göra sig förstådd på arabiska, men annars är det språk som sorani, dari och pashto som gäller för de nyanlända flyktingpojkarna. Engelskan är knagglig och svenskan helt ny.
- Nu ska de läsa svenska på SFI (svenska för invandrare, reds. anm) och sedan slussas över till gymnasiet. Just nu hankar vi oss fram med teckenspråk och enstaka fraser, men när det behövs tar vi hjälp av telefontolk, säger boendechefen Anna-Maria Nilsson.
Pojkarna har egna rum i gruppboendet och lever tillsammans med de åtta boendestödjarna som jobbar i skift. Boendestödjarnas roll är att stötta i vardagen, se till att rutinerna fungerar och inte minst vara lite av extraföräldrar. Dessutom har alla pojkar en god man.
Gruppboendet blir pojkarnas hem de närmaste åren, men de ska sedan slussas ut till ett självständigt liv. Framtidsplanerna varierar, men Kameran vill skaffa sig en bra utbildning.
- Först måste jag lära mig svenska, men min förhoppning är att läsa till läkare eller ingenjör.
Även kompisarna Khelat och Yad drömmer om studier, jobb och ett bra liv. På fritiden vill de gärna ägna sig åt sport. Särskilt fotboll och simning verkar populärt.
Vill prova skidor
Varje år kommer det cirka 1 200 ungdomar under 18 år till Sverige. De allra flesta är pojkar. Via transitboende har de slussats ut till sina kommunplaceringar. Till Piteå kom de första den 17 december och de sista dagen före julafton.
- Vi firade svensk jul minus fläskkött. Alla fick julklappar. De har också provat bowling och pulkåkning. En del av dem är sugna på att prova skidor, berättar Anna-Maria Nilsson.
Den första tiden har gått åt till att kartlägga pojkarnas skolstatus och behov. En del har varit med om svåra saker och behöver kanske extra stöd.