Han anser att rehabiliteringen som bedrivs på Neurolinjen håller bra kvalité, men som situationen ser ut i dag kan inte alla ta del av den.
– Utredningen är inte färdig, men det vi har resonerat kring är att göra rehabiliteringen mer geografiskt jämlik. Det är inga problem att gå på Neurolinjen på Framnäs folkhögskola om man bor i Framnäs eller Piteå, men bor man i Karesuando är det inte lika enkelt, säger Kenneth Backgård.
Han hoppas att utredningen, som pågått sedan 2017, kommer att utmynna i något slags förslag till beslut som politikerna får ta ställning till under våren.
Hur ser du på att regionen skulle kunna ta ett större ansvar för exempelvis resor och boende för deltagarna?
– Det är just sådant vi tittar på, säger Kenneth Backgård som menar att det också handlar om samordning och att även andra aktörer som kommunerna och arbetsförmedlingen kan vara delaktiga.
Samtidigt är det ett faktum att Region Norrbotten måste genomgå ett stålbad kommande år. Totalt 700 miljoner kronor ska sparas in fram till år 2022 inom en rad olika verksamheter.
Finns det risk att satsningen på att öka tillgängligheten till Neurolinjen bara försvinner i något slags besparingshål?
– Nej, det här har en egen linje. Det här handlar inte om besparingar av något slag utan om en kvalitetshöjning.
Utredningen sker i samverkan mellan olika vårdnivåer och övriga samhällsaktörer, bland annat försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommunerna i Norrbotten.