Mikael Kivijärvi, vd för Hushållningssällskapet i Norrbotten/Västerbotten, tecknar en inte så ljus bild om de lokala näringarna i länen. Köttproduktionen går hyfsat, men antalet mjölkbönder har reducerats från 10 000 under 1960–talet till nu 70 gårdar i Norrbotten. En tydlig nedgång i produktionen av närodlat var när Norrmejeriers produkt Jokk, byggd på svarta vinbär, såldes till Procordia.
– Det har resulterat i att färre odlar svarta vinbär, säger Hushållningssällskapets vd.
Dessutom producerar allt färre potatis och grönsaker, trots att allt fler kunder vill ha just närodlat, och Kivijärvi pekar på att förutsättningarna är goda för att odla grönt i norrlandslänen.
– Marknaden finns och prisbilden är bra men företagen tvekar att ta steget och bli större, säger han.
Sara Byström, agronom vid Hushållningssällskapet, konstaterar att lokalproducerat boomar i handeln, men att inte lokalproducenterna svarar på det.
– Arbetet med närodlat är arbetskrävande. Det är svårt att få det lönsamt.
– Odlarna är duktiga men tröskeln är hög vad gäller att få upp försäljningen. Vi har stora utmaningar i arbetet med att få fler att odla. Företag behöver bland annat hjälp med att ta strategiska beslut. En stor utmaning är att få fart på odling av grönsaker, säger Mikael Kivijärvi.
– De flesta grönsaker går att odla i Norrbotten och Västerbotten, säger trädgårdsmästare Ann-Kristin Isaksson.
Hushållningsällskapet är en gammal företeelse i riket med anor från 1700 talet. Det bildades för att garantera att Sverige har en livsmedelsförsörjning. Verksamheten växte och Norrbotten fick sitt hushållningsällskap 1814, bildat av det som nu heter Sparbanken Nord.
I dag har sällskapet, med landshövding Sven–Erik Österberg som ordförande, 2 000 medlemmar i Norrbotten och Västerbotten. De flesta är jordbruksföretag. Verksamheten bedrivs med kontor i Öjebyn, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda. I Västerbotten i Lycksele och Umeå.
Hushållningssällskapet arbetar framförallt med rådgivning kring ekonomi, växtodlingar, skötsel av skog och fältförsök. Det gör också skolbesök för att få upp intresset för lokala odlingar i ett läge där självförsörjningsgraden i länen enbart är två–tre procent.
Mikael Kivijärvi vill dock vända den negativa trenden med företagsbesök och utbildningar. Jan Nilsson leder växtodlingförsök med korn, havre och vallgrödor. På patron Hedqvists gamla ägor finns 1 100 små växtytor där han arbetar med att ta fram nya tåliga grödor.
– I Norrbotten sår vi på våren och skördar till hösten. Söderut kan de så redan under hösten. Det varmare klimatet kan öppna upp för flera sorters grödor också hos oss, säger Nilsson.
Han tar exempel som raps- och oljeväxter.
– I Norrbottens finns redan odlingar av rybs som är en kusin till raps. Det går att utveckla.
Mikael Kivijärvi säger också att det finns ett glapp mellan forskning och företagande. Han anser att SLU backat ut från utvecklingen av gröna näringar. Lanbruksuniversitetet vill inte heller sälja byggnaderna i Öjebyn till Hushållningssällskapet trots att de står tomma.
– De har sagt nej trots att vi har bra idéer kring vad vi skulle använda husen till, säger vd:n.