Egentligen skedde upptäckten redan förra året. När en gravsten på kyrkogården skulle grävas upp för rekonstruktion hittades en gravhäll under. Det dröjde innan länsstyrelsen gav klartecken att gräva fram hela fyndet, men i tisdags fick den äntligen se solens strålar igen.
– Sista biten grävde jag såklart försiktigt med händerna, berättar Mattias Brandell, kyrkogårdsförman i Öjebyn.
På plats fanns även Mattias Burman som är stiftsantikvarie vid Luleå stift.
– Visst var det fränt att hitta en gammal sten, men det var först när jag såg hans ansiktsuttryck som jag förstod den verkliga effekten. Då gick det upp ett ljus att det här inte var någon vanlig sten.
Kyrkan i Öjebyn fick sitt nuvarande utseende på 1700-talet men har sitt egentliga ursprung redan från omkring år 1500. Mattias Burman har daterat den funna gravhällen till 1600-talets andra hälft.
– Jag tror att den kommer vara möjlig att identifiera närmare. Jag har påbörjat en rapport till länsstyrelsen, men jag tror mig i alla fall veta att den tidigare legat inne i kyrkan över en präst, berättar han.
Prästen hette Olaus Graan och dog 1689. Stenen kan dock vara ännu äldre då några familjemedlemmar hade dött tidigare.
På 1600-talet var det såklart bara högt uppsatta personer som begravdes i kyrkan.
– Det kunde förekomma borgare och rika bönder också, men företrädesvis handlade det om präster.
Mattias Burman blev positivt överraskad när gravhällen lyftes från marken. Den var både större och äldre än han först hade trott.
– Det är en rejäl sten, cirka 160 gånger 120 centimeter och rejält tjock, 13 eller 14 centimeter. Den är gjord av sandsten och är sannolikt huggen i södra Sverige innan den skeppades upp till Öjebyn på 1600-talet.
Han berättar att gravhällar är värdefulla och bär på mycket historia, men att det finns ganska många i länet.
– I kyrkan i Piteå finns fyra eller fem stycken, och i Öjebyn finns fyra gravhällar som är inmurade i väggar och golv. Men det är inte varje dag sådana här fynd dyker upp, säger han.
Nu står gravhällen lutad mot klocktornet i Öjebyn.
– Det sägs vara en av de äldsta byggnaderna i Norrbotten, så jag tänkte att de är lite kompisar, säger Kurt Pedersen, kyrkogårds- och fastighetschef vid Piteå församling, och fortsätter:
– Den får stå här tills vidare så att folk kan komma och titta på den. Sedan får vi se vad som händer, men den får gärna bli kvar här.