På Solanderskolan i Öjebyn finns AST-klasserna för elever i kommunen med autismspektrumtillstånd. Hösten 2020 utökades platserna från 12 till 16 elever eftersom man då även välkomnade elever redan från årskurs fyra från att tidigare haft elever i årskurs 7–9.
I dag står 17 elever i kö och det är intagsstopp i två år. Med utökade intagningsåldrar ökade även kön till klasserna, vilket gjort att föräldrar reagerat.
– Det här innebär att elever måste gå kvar i sina vanliga klasser och må skit. Jag har ett barn som börjar sjuan till hösten, men vi försöker att se till att få skolan att anpassa så att det blir så bra som möjligt. De har en särskild undervisningsgrupp som hen får gå i, men det är ju inte samma sak. Det är fler personal på AST och de är mer specialiserade, säger en förälder och fortsätter:
– Det är helt fantastiskt att AST-klasser finns, men det borde finnas plats för alla som behöver det. Det är ju så viktigt, det är skolplikt och barnen måste få chansen att klara av att gå i skolan också.
Verksamhetschefen Mathias Lindmark menar att det brukar vara kö men trenden är att den yngre elevgruppen ökar.
– Kön blir längre när vi sedan i höstas även tar in en yngre målgrupp. Utan att ha ett jättehistoriskt perspektiv kanske kön är lite längre än vanligt, säger han.
Ni har intagsstopp?
– Vi har inga nior nästa år så inga går ut, därför kommer det inte att bli så stora förändringar i gruppen på ett par läsår. Vi har 15 elever till hösten.
Ser du några faror med det?
– Faran är väl att det givetvis är en utmanande situation för alla hemskolor att hitta rätt framgångsfaktorer, tidsspannet blir längre. Vi kommer inte kunna ta in hur många som helst senare heller. Vi behöver hitta sätt att tänka långsiktigt.
Hur får de som inte får plats hjälp?
– Det ser olika ut. De går kvar i sina hemskolor och vi rektorer har en grupp där vi jobbar med att ge rätt förutsättningar. Här på Solanderskolan har vi exempelvis skapat en lärstudio där vi inrett klassrum för lite färre elever med mer stöd och en lugnare miljö. Ett annat exempel är att man kan ha mer resurser i klassrummet. Eleverna har väldigt individuella behov. Det behövs ofta en bred insats mellan skola, vårdnadshavare, habilitering, barn- och ungdomspsykiatrin och socialen, säger Mathias Lindmark.