Det jobbas ofta två och två där reparatörerna hänger på var sin sida av bladet.
Greger Nilsson från Öjebyn jobbade tidigare som forskare på det som idag heter forskningsinstitutet Rise. 2013 sade han upp sig därifrån för att starta eget i vindkraftsbranschen. Företaget fick namnet Blade solutions och är nischat på att laga avisningssystem på vindkraftverk. Man använder sig bland annat av två egenutvecklade och patenterade reparationsmetoder.
Att Greger slutade på Rise innebar inte att han lade forskningen på hyllan. Mellan varven deltar han i forskningsprojekt och han förekommer då och då i olika kompositsammanhang.
Inför den stora kompositkonferensen som skulle hållas i Paris 2020 blev han kontaktad av det schweiziska företaget Huntsman som ville att han skulle stå med i företagets monter. Men det blev en pandemi och konferensen ställdes in. Den senaste tiden har Greger varit med om att ta fram och sedan utföra tester av en ny sorts epoxy, ett lim som härdar i minusgrader. Limmet används för att göra provisoriska lagningar vintertid utan att verket behöver stängas av.
Greger Nilsson från Öjebyn lagar skadade vindkraftsblad med ett lim som härdar i minusgrader. Han tycker det är viktigt att lyfta fram att det inte bara är utländska företag som jobbar i vindkraftsbranschen i norra Sverige.
Greger jobbar en hel del åt Skellefteå kraft och har utfört många av testerna på Blaikens vindkraftpark där skador lagas på plats. Enligt Greger gäller det att vara effektiv under reparationsarbetena så man minimerar tiden i luften.
Skadorna uppstår ofta långt ut på bladen där det snurrar i en hastighet av 250 kilometer i timmen.
Vindkraftverkens blad skadas ofta av is som släpper från verket när bladen snurrar.
– Limmet används med fördel till mindre skador på bladen, skador som oftast uppstår genom iskast från det egna vindkraftverket eller från andra närliggande. Det är viktigt att laga skadorna när de är små för om inget görs tenderar skadorna att växa.
Defekterna upptäcks via inspektioner där verken undersöks och skador kan ses med blotta ögat. Skador kan också upptäckas med hjälp av drönare som tar bilder och där bilderna analyseras i bildbehandlingsprogram. Det går också att använda sig av en kamera på marken.
Greger Nilsson jobbar med olika metoder för att laga skadade vindkraftverk.
Själva reparationsarbetet kan också utföras på olika sätt. Skylift eller olika plattformar kan användas men Greger och hans kollegor industriklättrar.
– Man riggar upp rep till tornet och vinschar sig upp till bladen. Man jobbar två och två och hänger i vajrar på var sin sida om bladet.
Hur är det med höjdrädslan?
– Det är en träningssak. Jag såg hur det gjordes och lärde mig det, säger Greger Nilsson.