Bo Wiberg är skolchef och ansvarig för båda gymnasierna. Han vill vara tydlig med att naturbruksutbildningarna i Norrbotten blir kvar.
– Däremot så kan det vara så att själva skolornas framtid är hotad, säger han.
Problemet är att det är för få elever som söker in till naturbruksprogrammen. Enligt prognosen för elevkullar under perioden 2010–2015 räknade skolorna med att tappa ungefär 30 procent i elevantal. Men minskningen blev istället en halvering av antalet elever, räknat på båda skolorna tillsammans.
Branschkris
Bo Wiberg uttrycker oro för lantbruksbranschens framtid.
– Jag anser att det är en jättekris inom branschen – 2012 var medelåldern bland lantbrukare 57 år. Det finns ett stort behov av att utbilda ny personal som kan ta över vid generationsväxlingen, säger han.
Enligt Bo Wiberg är i dag efterfrågan på personal inom lantbruk större än tillgången.
– Men branschen måste visa att det finns attraktiva jobb, säger Wiberg.
Gruvan lockar
Anton Ström och Frans Eklund Lundberg går första året på maskinförarutbildningen på Grans naturbruksgymnasium. De känner sig osäkra på om de vill jobba inom lantbruk efter utbildningen. Lönen inom gruvindustrin lockar.
– Jag vet inte så mycket om naturbruk, jag vill jobba i gruvan i Kiruna, säger Frans Eklund Lundberg.
De båda sökte till industriprogrammet på Strömbackaskolan i första hand, men kom in på Grans som var deras andrahandsval.
– Jag visste inte ens att det fanns ett maskinförarprogram här, men nu när jag går här så tycker jag att det är bra, säger Anton Ström.
Svårt marknadsföra
Enligt Bo Wiberg har naturbruksprogrammen länge kämpat med att nå ut med information till ungdomar.
– Vi försöker marknadsföra oss via sociala medier, med hjälp av skolambassadörer och öppet hus-dagar bland annat. Men ett problem är att studie- och yrkesvägledarna behöver få bättre kunskap om vilka karriärmöjligheter det finns inom våra utbildningar, säger han.
Han tycker att branschen behöver engagera sig mer i rekryteringen av nya elever till utbildningarna.
– Det är inte bara upp till oss att lösa det här problemet, vi måste hjälpas åt, säger Wiberg.
Slopad behörighet
Enligt honom kan en orsak till det minskande intresset för utbildningen vara konsekvenserna av gymnasiereformen 2011. Riksdagen beslutade då att renodla de yrkesförberedande programmen och plockade bort vissa kurser som krävs för fortsatta studier på universitet eller högskola.
– Tidigare var det enklare för oss att ge eleverna särskild behörighet till högskola, nu kan inte alla få det, säger Bo Wiberg.