Fånge A-8979 vill att världen aldrig glömmer

Överlevaren Benny Grünfeld, 84, föreläste under tisdagen på Framnäs folkhögskola om sin tid i förintelselägret Auschwitz.- Det är min skyldighet att berätta och det enda sättet att hämnas på de grymma nazisterna, säger han.

Benny Grünfeld blev dödsdömd tre gånger under sin tid i Auschwitz. "Jag lurade döden", säger han.

Benny Grünfeld blev dödsdömd tre gånger under sin tid i Auschwitz. "Jag lurade döden", säger han.

Foto: Jens Ökvist

ÖJEBYN2012-05-30 06:00

Benny Grünfeld kom till Sverige via en sjuktransport efter andra världskriget, då han mirakulöst befriats från tre olika koncentrationsläger, däribland Auschwitz. Han höll länge tyst om sina upplevelser. Sedan han publicerade sina memoarer, "Tonåring i Hitlers dödsläger", 1995, har han föreläst runt om i landets skolor.

Lurade döden
Grünfeld var fånge A-8979 i Auschwitz och dömdes till döden hela tre gånger. Under gårdagens föreläsning delade han med sig av de hemska minnen som han burit med sig genom livet.

- Det enda jag kan göra är att berätta sanningen, säger han.

Dödades direkt
Benny Grünfeld var 16 år när han kom med sin familj från de tyskockuperade delarna av Rumänien till Auschwitz. Nästan direkt vid ankomsten dödades hans mamma, pappa och lillebror i gaskammare. Kvar blev Benny och hans storebror Herman. Trots dödsdomarna lyckades de lura döden.

- Jag undvek gaskammaren genom att gömma mig på toaletten, säger Benny.

Benny Grünfelds talang för att teckna var också något som räddade honom vid flera tillfällen. Han målade porträtt av SS-ledaren och tecknade hundratals julkort till fångvakterna. Herman överlevde eftersom han var en duktig guldsmed.

Fruktansvärd vardag
Benny Grünfeld var en mager och kortväxt pojke redan innan han fängslades. Han och de andra fångarna flyttades runt mellan olika arbetsläger. Den ständiga törsten var jobbigast och hungern stillade han genom att äta tidningspapper.

Folk runt omkring dödades vid minsta förseelse och stanken från uppbrända människorna var outhärdlig berättar Benny.

- Vi behandlades sämre än djur.

Men han hade bestämt sig för att överleva.

- Jag tvingade mig själv att titta på alla hemskheter, jag tänkte att jag måste kunna berätta allt om jag överlever, säger han.

Det var i mitten av april 1945, då Benny satt i en björk och åt de nyutslagna löven, som brittiska soldater kom fram och berättade att de äntligen var fria.

Föreläsning i dag
Under gårdagen var det första gången som Benny Grünfeld delade med sig av sina minnen för elever i Piteå. Under snart 20 år har han föreläst runt om i landet. Tidigare har han bland annat besökt Luleå och Malmberget. I dag föreläser han vid två tillfällen, klockan halv nio för eleverna på Sjulnässkolan och klockan halv tolv på Porsnässkolan.

Hur känns det att berätta om dina hemska minnen så ofta?
- Det är lite som att uppleva allt på nytt. Det är alltid jobbigt, jag tog en sömntablett för att kunna somna i går. Jag får nog ta en i kväll också, säger Benny Grünfeld.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om