Bryggmans trädgård AB i
Öjebyn har 4 000 kvadratmeter odlingsmark.
Den smått gigantiska ytan plus allt runtomkring kräver att man genar lite i kurvorna. En sak som sparar både tid och arbete är att kompostera jorden på plats i rabatterna.
- På hösten, när växterna vissnat, får blad, kvistar och grenar ligga kvar. Det skyddar perennerna under vintern och på vårkanten när snön försvunnit fyller vi över ett par centimeter jord. När det blir grönt lagom till sommaren är löv och kvistar i princip borta - daggmaskarna har gjort jobbet, berättar Kathrina Bryggman, delägare i företaget.
Svårt klimat
Klimatet i Norrbotten är svårt för många växter.
Men det finns smarta sätt att öka överlevnadschansen för arter som egentligen trivs bättre längre söderut.
- Vill man förbättra klimatet för växterna kan stora stenar placeras i rabatten. De jämnar ut temperaturen genom att samla värme under soliga dagar och sprida ut den i jorden när det blir kyligare, säger Kathrina Bryggman.
Att det fungerar är Bryggmans valnötsträd, som till och med bär frukt, ett bevis på.
- Men det finns också växter som trivs bättre i Norra
Sverige - exempelvis Riddarsporre och vissa rosor, berättar Kathrina Bryggman.
Fruktträd och bär
När PT besökte Bryggmans trädgård öste regnet ned över plantor och rabatter. Just den dagen hade Villaägarna hyrt in sig och medlemmarna fick råd och tips av Kathrina Bryggman inför vårplanteringen.
Vädret hindrade inte de inbitna trädgårdsfantasterna från att medverka. Frågorna var många - någon undrade vilka växtarter som trivs med att få aska utströdd i jorden.
Svaret är - fruktträd och bär.
- Bären blir sötare och godare om man lägger på aska. För övrigt ska fruktträd helst planteras i upphöjda odlingar. De tål absolut inte att stå i fuktig jord under
vinterhalvåret, säger Kathrina Bryggman.
Det blev mycket prat om kanter och olika odlingsformer.
- Torvblock kan med fördel användas som avslutning på en rabatt. De blir gröna av mossa efter några år och ingår i planteringen. Vill man snabba på processen så kan man pensla torven med filmjölk eller yoghurt. Det fungerar också på vanliga lerkrukor om man vill att de ska se använda och gamla ut, berättar Bryggman.
Skiljer man inte planteringen från gräsmattan så är det nästan oundvikligt att få gräs i rabatterna.
- Då får man varje vår ta en vass spade och kantskära bort gräsrötterna så att det blir ett litet dike.
Hon visar flera exempel på hur Bryggmans byggt upp planteringar med träd som grund.
- Det är bra att ha buskar eller träd som stomme. Om man använder björk är det dock viktig att sätta duk i botten så att jorden hålls fri från rötter. Många träd kan med fördel stammas upp och det är fiffigt om trädfärgen kommer igen i markväxterna, säger Kathrina Bryggman.